Det var många som spetsade öronen när förste vice riksbankschef Svante Öberg talade på en konferens igår om den ekonomiska krisen och lönebildningen, arrangerad av Medlingsinstitutet. I publiken satt en stor del av de aktörer som ska förhandla om nya avtal för 3,3 miljoner löntagare i år.

Svante Öberg betonade att han inte ville ge några rekommendationer till parterna. Men han påpekade att resultatet av avtalsförhandlingarna kommer att ha stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen.

Även om botten på lågkonjunkturen har passerats råder stor osäkerhet om återhämtningen, underströk han. Läget på arbetsmarknaden är också fortfarande svagt.

Riksbanken räknar därför med en löneökningstakt kring 2,5 procent år i snitt under 2010–2012, lägre i början och högre mot slutet av perioden.

–Det är en mycket låg ökningstakt historiskt sett, påpekade Svante Öberg.

Han gick inte in på stridsfrågan om löneökningarna som facken vill ska spikas i centrala avtal. Eller om lönerna bara ska höjas lokalt i de företag har råd, som arbetsgivarna vill.

Men han slog fast att det krävs löneökningar av den storlek som Riksbanken räknar med för att inflationsmålet på 2 procent ska kunna hållas.

–Allt annat lika tenderar högre löneökningar i detta läge att leda till högre inflation, högre räntor och en sämre utveckling av produktion och sysselsättning, varnade Svante Öberg.

Den stora osäkerheten om hur ekonomin utvecklas gör det också svårare än annars att sluta långa avtal, påpekade han. Normalt är det en fördel med fleråriga avtal.

–Men situationen är inte normal nu. Det kan då vara svårt att i avtal binda upp sig för överenskommelser under längre tidsperioder.

Frågan är också vilken sektor som vara lönenormerande. Från Industriavtalets födelse 1997 har industrin satt ”lönemärket”.

Nu är den svenska ekonomin tudelad, påpekade Svante Öberg. Krisen har slagit hårt mot exportindustrin, medan tjänstesektorn klarat sig betydligt bättre. Men det är viktigt att industrin får fortsätta att ange takten för löneökningarna.

–Om den lönenormerande rollen tas över av tjänstesektorn så är det troligt att löneökningarna och därmed inflationen blir högre, sade han.

Följden av det skulle också bli att Riksbanken tvingas höja räntan mer.

I paneldebatten som följde med flera makroekonomer, Cecilia Hermansson, Mats Dillén och Håkan Frisén, var alla överens om att det ekonomiska läget är ovanligt svårbedömt. Prognoserna för jobben har ljusnat, men det är för tidigt att säga om utvecklingen blir stabil.