Små exportberoende länder med egna valutor har fått se sina valutakurser dyka kraftigt sedan finanskrisen blev akut. Förutom raset mot dollarn har kronan tappat 13 procent mot euron sedan augusti.

En kraftigt bidragande orsak är flykten från alla valutor som betraktas som illikvida.

- Ska man investera i svenska kronor så får man satsa på till exempel svenska statspapper. Men omsättningen i dem är mindre än de stora ländernas statsobligationer. Den här hösten har investerarna varit livrädda för att fastna i tillgångar som kan vara svåra att sälja vilket drivit ned valutakurserna, säger Johan Javeus, chef för valutaanlys på SEB.

Just den mekanismen gör att jul- och nyårshelgerna kan bli extra skakiga för kronan. Då kombineras en låg omsättning på grund av ledigheterna med stora paniktransaktioner som styrs av datumskäl.

- Är det någon period som man har de här problemen med likviditeten, när handeln är extra tunn, så är det just under julhelgen. Då kan det bli ytterligare ett skäl för investerarna att inte gå in i mer illikvida tillgångar, säger Johan Javeus och tillägger.

- Det är också ett stort antal affärer som företagen normalt behöver göra innan de stänger böckerna vid årsskiftet. Men just i år är det extra osäkert hur de affärer kommer att gå. En del institutioner kan tvingas till affärer för att deras portföljer ligger fel. Det kan leda till ovanligt kraftiga valutaflöden just i år. Vi måste nog ha extra hög beredskap för att det kan bli svettigt.

Att kronan redan försvagats så mycket tycker han dock talar till dess fördel om man blickar in i nästa år. En hel del av konjunkturförsvagningen finns redan inprisad i kronkursen.