Det skriver ekonomen Olle Djerf i SCB-publikationen "Sveriges Ekonomi - Statistiskt Perspektiv".

Han konstaterar att det "vanliga måttet", hushållens skulder i förhållande till disponibla inkomster, har stigit till rekordhöga 150 procent, vilket är betydligt över toppnivån i slutet av 1990-talet. Hushållens skulder i relation till BNP har stigit till cirka 75 procent, också det en rekordnivå.

Hushållens skulder i relation till stockar av finansiella tillgångar har också visat en viss uppgång de senaste åren, men nivåerna är lägre än tidigare historiska toppnivåer.

Hushållens bostadsskulder i relation till bostadsförmögenheten har ökat trendmässigt de tio senaste åren, och var vid utgången av första kvartalet 37 procent.

Enligt Olle Djerf kan nivån uppfattas som betryggande, men det bör beaktas att en fjärdedel av hushållen inte har skulder. För dem som har lån är skuldkvoten 60 procent, och för yngre hushåll är den så hög som 75 procent.

Låga räntor gör dock att hushållens skuldtjänstgrad ändå är betydligt lägre än under början av 1990-talet. Hushållens räntekostnader efter skatt i förhållande till de disponibla inkomsterna, räntekvoten, har stigit något under de senaste åren - men från en historiskt låg nivå.

"Slutsatsen är att skuldsättningsgraden i hushållssektorn förefaller ha närmat sig smärtgränsen jämfört med vad som borde gälla vid normala finansieringsförhållanden", skriver Olle Djerf.

Med rekordlåga räntor, som har livat upp bostadsmarknaden, räknar han inte med någon större nedgång i skuldsättningsgraden på kort sikt, men varnar samtidigt för framför allt tre risker för hushåll med hög skuldsättningsgrad; fallande priser på bostadsmarknaden, stigande kostnader för boräntor och ökad arbetslöshet.

"Om detta inträffar samtidigt kommer andelen hushåll med betalningssvårigheter tveklöst att öka", skriver Olle Djerf.

För hushåll som hamnat i skuldfällan kan det bli fråga om tvångsförsäljningar, hushåll med högre inkomster och finansiella tillgångar har däremot lättare att anpassa sig.

"Det troliga makroekonomiska utfallet är att det kommer att ske en minskning av hushållens skuldsättningsgrad i en situation med normaliserade finansieringskostnader på bostadsmarknaden", avslutar Olle Djerf.