Handels och arbetsgivarorganisationen Svensk Handels utväxlade sina avtalskrav igår.

–Vi står oerhört långt ifrån varandra, konstaterade Handels ordförande Lars-Anders Häggström efteråt. Det här känns som att vara tillbaka till mitten av 1990-talet. Då fick vi också bud där man föreslog försämringar och inga pengar.

På Handels kravlista för ett ettårigt avtal finns löneökningar kring tusenlappen i månaden för en heltidsanställd inom detaljhandeln, höjda minimilöner med 1055 kronor, höjd semesterlön och fler semesterdagar för äldre.

Alldeles för dyrt, kontrar arbetsgivarna. Visserligen har vinsterna generellt varit goda inom handeln. Men resultatet varierar stort mellan olika företag, poängterar Svensk Handels vd Dag Klackenberg.

Med hänvisning till att industrin ska gå före och spika nivån för lönehöjningarna, väljer Svensk Handel att idag inte sätta några siffror alls på hur stora löne- ökningar det kan bli tal om. Ett sifferbud kommer först någon gång i februari, enligt Dag Klackenberg.

–I princip är det lönesänkningar de föreslår, hävdar Lars-Anders Häggström.

Svensk Handel vill se mer individuella löner, som bestäms lokalt. Ökad flexibilitet är ett honnörsord. Därför kräver arbets- givaren bland annat införande av behovsanställningar.

Frysta minimilöner och frysta garantibelopp vid semester står också på arbetsgivarnas kravlista. Ob-tillägget på vardagskvällar och fram till kl 15 på lördagar slopas. De pengarna ska flyttas över till högre lön för dem som jobbat fyra år eller längre.

Motiveringen till rockaden är att satsa på de som väljer att stanna i ett yrke, där många jobbar till-fälligt under kortare tid.

Kravet på heltid avfärdar Svensk Handel som fullständigt omöjligt.

–Merparten av handeln sker från torsdag eftermiddag och till och med lördagen. Vi måste bemanna verksamheten efter när det finns kunder, säger Dag Klackenberg.

Men kravet på heltid för alla som så önskar är högt prioriterat av facket. Alla invändningar om att det inte skulle fungera i praktiken avfärdas av Handels ord- förande Lars-Anders Häggström.

–Den frågan skulle aldrig ställas på Volvo, säger han. Självklart skulle det fungera, om bara viljan finns.

En avtalsperiod på minst tre år vill arbetsgivarna ha. Kravet avfärdas av Handels bland annat med hänvisning till befarade ränthöjningar och ”den politiska instabiliteten”.