För att försöka hålla nere elpriserna har ett hundratal kommunala bostadsbolag tecknat avtal om elupphandling med den samägda ekonomiska föreningen Husbyggnadsvaror, HBV. Föreningen HBV har i sin tur upphandlat el genom elmäklaren Bergen Energi.

Upplägget tog sikte på att med en större upphandling kunna ge ett mer förmånligt elpris. Det byggde på att HBV gjorde en uppskattning av elprisets framtida utveckling.

Det ovanliga med avtalet var att kunderna, de kommunala bostadsbolagen, skulle deponera pengar som räntefria säkerheter till elbörsen Nordpool (se faktaruta).

Depositionen fungerar som en garanti för att kommunerna ska fullfölja köpet till det pris man har förbundit sig till.

I oktober 2008 hade HBV räknat med att elpriset på Nordpool skulle fortsätta stiga. I stället började elpriset sjunka. Det fick till följd att kommunerna fick betala ännu större summor som säkerhet till Nordpool, eftersom HBV:s prognos och marknadsutvecklingen gick åt olika håll.

Det var nu systemet började haverera. I den snabbt sjunkande marknaden krävdes säkerheter på flera hundra miljoner kronor. En del kunder fick inte kännedom om att insatserna för säkerhet höjts, för andra var det en alltför stor ansträngning att deponera så stora summor.

– Det här är en riktig härva. Det som är tråkigt är att det är kommuner som drabbas, säger Tony Hansson, elkraftsupphandlare på Allego konsult, ett konsultbolag specialiserat på offentliga upphandlingar.

Problemet är enligt Tony Hansson att HBV varken har den kompetens eller finansiella styrka som krävs för att spekulera i elpriser.

– HBV har köpt en stor position utifrån att de tror att marknaden kommer att fortsätta gå upp, spekulerat och gjort fel, säger Tony Hansson.

I februari, när priserna skulle omförhandlas, kunde HBV inte garantera de säkerheter som krävdes. Konsekvensen blev att de avtalade prisnivåerna sades upp av HBV.

– Det kom till ett kritiskt läge då positionerna såldes ut. Vi stod utan några som helst prissäkringar och med en realiserad förlust, säger Kerstin Joelsson, finanschef på Uppsala kommuns bostadsbolag Uppsalahem.

HBV bekräftar att ett hundratal kommuner nu försöker omförhandla avtalen med HBV. E24:s rundringning visar att kommunerna har hanterat haveriet på olika sätt. En del mindre kommuner, som till exempel Arvidsjaur, har accepterat förlusterna och lyckats ta sig ur avtalet.

– Kommunen kan inte vara med i den här typen av affärer, det känns inte riktigt rätt. Man spekulerade med pengarna och depositionen var en form av insats, säger Mikael Renberg, kontaktperson för upphandlingar i Arvidsjaurs kommun.

På Uppsalahem har man lång erfarenhet av att själva spekulera i elpriser och är även ett tillräckligt stort bolag för att ha en egen portfölj genom HBV och Bergen Energi. När prissäkringarna släpptes i februari kunde man därför själva snabbt förhandla fram ett nytt avtal.

– Då stod vi utan några som helst prissäkringar och en realiserad förlust, men vi lyckades lösa det här och köpte tillbaka prissäkringarna, säger Kerstin Joelsson.

Det är svårt att få en överblick av exakt hur mycket kommunerna riskerar att förlora på spekulationerna. En siffra som nämnts, men inte bekräftats av HBV, är 400 miljoner kronor. De depositioner som betalats in handlar ofta om ett par miljoner kronor per kommun eller bolag. Alla depositioner har dock inte blivit realiserade förluster.

– Så här i efterhand kan vi konstatera att handelssystemet inte var robust i stora finansiella svängningar. Hade vi förutspått detta, hade vi lagt upp det på ett annorlunda sätt. Det var svårt att förutspå att priserna skulle sjunka i sådan snabb takt, det var det som ledde till att man blev tvungen att sälja positionerna. Men om det var rätt eller fel utreds just nu, säger Pelle Björklund, styrelseordförande i HBV och vd i Svenska Bostäder.

HBV:s vd Anders Linder sade formellt upp sig i mars, men lämnade sin arbetsplats i maj på uppmaning av styrelsen. HBV har samtidigt gett i uppdrag åt en revisionsbyrå och en advokatbyrå att reda ut härvan.