Mats Odell räknar med att staten kommer att få in cirka 5 miljarder kronor i garantiavgifter under det första året, beroende på anslutningsgraden.

För skuldförbindelser med löptider längre än ett år riskdifferentieras avgiften, precis som tidigare meddelat. Avgiften baseras på det historiska marknadspriset för kreditswappar (credit default swaps, "CDS-spreaden") under perioden 1 januari 2007 tom 31 augusti 2008, med ett tillägg på 0,5 procentenheter.

Garantier för institut där marknadspris på kreditswappar saknas, eller där priset inte är tillförlitligt, ska avgiften beräknas enligt en schablonmetod baserat på rating. Schablonavgiften baseras på "CDS-spreadar" för europeiska institut med samma rating, under samma period, med ett tillägg av 0,5 procentenheter.

Om ett institut saknar både tillförlitliga CDS data och rating ska den högsta avgiften enligt schablonmetoden användas.

För säkerställda obligationer är tillägget 0,25 procent istället för 0,5 procent.

Riksgälden uppdras att fastställa garantiavgifterna utifrån dessa riktlinjer, skriver regeringen. Det dröjer alltså innan bankerna kan veta exakt hur stor deras kostnad kommer bli.

Förordningarna träder i kraft imorgon, den 30 oktober.

Programmet innebär att de institut som så önskar ska, mot en garantiavgift, kunna avtala med staten om en garanti för nyupplåning. Garantin innebär att staten träder in om inte institutet själv kan betala.

Systemet ska administreras av Riksgälden och kommer att vara tidsbegränsat fram till den 30 april 2009, men regeringen kan vid behov förlänga perioden, dock längst fram till den 31 december 2009.

Programmet beloppsbegränsas inledningsvis till 1 500 miljarder kronor, varav högst 500 miljarder får avse säkerställda obligationer med en löptid mellan tre och fem år. Ett tak på hur mycket som kan garanteras för varje institut kommer att fastställas.

Taket beräknas som det högsta beloppet av summan av institutets skuldförbindelser med en löptid över 90 dagar som förfaller mellan den 1 september 2008, men före den 30 april 2009, och 20 procent av institutets inlåning på konto från allmänheten per den 1 september 2008.

Garanti kan erhållas av banker, bostadsinstitut samt kreditmarknadsbolag som riktar sig mot kommuner och som har säte i Sverige. Endast institut med minst sex procents primärkapital och minst nio procents total kapitaltäckning ska kunna ges garanti, vilket är ett högre krav än gällande lagstiftning.

Garantin kan avse i princip alla typer av obligationer, bankcertifikat och andra skuldförbindelser så länge de inte är efterställda och har en löptid mellan 90 dagar och tre år. Säkerställda obligationer får ha en löptid upp till fem år.

Komplexa och strukturerade produkter t.ex. aktieindexobligationer undantas. Ingen restriktion vad gäller valuta ställs upp.

I det avtal som Riksgälden skall skriva med instituten ska restriktioner för ersättningen till ledande befattningshavare tas in.

Restriktionerna skall gälla för de fem personer som har den högsta sammanlagda ersättningen att fast lön får inte överstiga den ersättningsnivå som beslutats före den 20 oktober 2008, att bonus, inklusive optioner m.m. får inte beslutas för avtalstiden, att tidigare intjänad bonus får inte betalas ut under avtalstiden och att avtal om avgångsvederlag får inte vara förmånligare än enligt gällande Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.

Villkor ska även tas in som syftar till att arvoden till styrelseledamöter och annan ersättning för styrelseuppdrag inte får höjas. Om synnerliga skäl finns får Riksgälden i ett enskilt fall ingå avtal trots att de villkor som anges ovan inte är uppfyllda.

Med hänsyn till EG-fördragets statsstödsregler har Europeiska kommissionen underrättats om och godkänt villkoren för garantiprogrammet. Ett formellt godkännande förväntas i dag onsdag den 29 oktober.

Regeringen har idag även givit Riksgälden mandat att verka som stödmyndighet i enlighet med den nya lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Ansökan om statligt stöd får göras hos stödmyndigheten, som också får ta upp ett stödärende utan någon ansökan.

Avtal eller beslut som rör stöd i form av kapitaltillskott ingås respektive fattas av Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret ska överlämna ett avtal som rör sådant stöd till regeringen för godkännande.

När kapitaltillskott lämnas ska staten erhålla ersättning företrädesvis i form av preferensaktier med stark rösträtt.

Om stöd betalas ut till ett kreditinstitut ska Riksgäldskontoret löpande följa utvecklingen i institutet samt bevaka att villkor om återbetalning och andra villkor för stödet uppfylls.

Riksgäldskontoret ska förvalta aktier och andra tillgångar som staten äger eller får som säkerhet i samband med att stöd lämnas.

Regeringen har även beslutat att ge Finansinspektionen i uppdrag att granska att de åtgärder som beslutats i samband med lagen om statligt stöd till kreditinstitut också kommer hushållen och företagen till del, skriver regeringen.