– När konstitutionsutskottet ringde och frågade blev jag hedrad. Det är ett förtroende att i medborgarnas tjänst få granska staten, säger Gudrun Antemar.

Hon har en lång karriär som jurist och ämbetsman. Senast har hon varit chef för Ekobrottsmyndigheten och synts mycket i‑medierna. Det är hon beredd på även som riksrevisor.

Riksrevisionens uppdrag är att granska statens verksamhet och se till att resurserna används på ett bra sätt och att förvaltningen sker effektivt och korrekt.

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt. Det var i november som Gudrun Antemar fick frågan från riksdagens konstitutionsutskott.

– Jag valde att tacka ja till ett spännande jobb, säger Gudrun Antemar som inte vill kommentera om hon fått andra jobberbjudanden.

De tre riksrevisorerna är från halvårsskiftet Gudrun Antemar, Jan Landahl och Claes Norgren. Konstitutionsutskottet föreslår namn och riksdagen väljer.

– Det är ett viktigt uppdrag att granska att skattemedel används så effektivt som möjligt, säger Gudrun Antemar.

Hon återkommer gång på gång till hur ”otroligt stolt och glad” hon är över jobbet.

– Ett mycket viktigt uppdrag.

Gudrun Antemar vill se framåt. Hon är inte pigg på att kommentera sin tid på Ekobrottsmyndigheten (EBM) eller diskutera svårigheterna med att få fällande domar i stora ekobrottsmål – senast dokumenterat i de friande domarna i målet mot Cevianmannen och Nordeamannen.

– Jag vill inte ge något testamente om min tid på Ekobrottsmyndigheten men det var fantastiskt att få vara chef för så många kompetenta medarbetare.

Riksrevisionens rapporter får ofta stor uppmärksamhet. Exempel på vad senare tids rapporter handlat om: oklar roll för Svensk Exportkredit, bristande styrning av järnvägsunderhåll, svårtolkad redovisning i vårpropositionen, kritik mot förändringar i skattelagstiftningen.

Bristande effektivitet hos Polisen och kraftig kritik mot Sida är också rapporter som fått stor uppmärksamhet.

Pågående rapporter handlar bland annat om nya apoteksmarknaden och Botniabanan.

– Det är viktigt att granska områden som har stor relevans, säger Gudrun Antemar.

Att arbeta som riksrevisor ligger helt i linje med vad hon ägnat sig åt hela sitt professionella liv.

– Jag började läsa juridik på grund av mitt stora samhällsintresse. Jag ville bli advokat och hjälpa människor.

Det var varken påverkan hemifrån eller advokatserier på tv som avgjorde hennes yrkesval. Istället talar Gudrun Antmar om ett humanistiskt drag och intresse för hur samhället fungerar.

Hon valde domarbanan med Huddinge tingsrätt och Svea hovrätt som två anhalter på vägen. Hon var även kansliråd på justitiedepartementet och rådman på Stockholms tingsrätt innan hon blev rekryterad till Riksåklagaren, där hon arbetade först som byråchef och sedan som chefsjurist.

Sedan följde sex år som generaldirektör och chef för EBM.

– En av chefsuppgifterna är att synas utåt. Så var det på Ekobrottsmyndigheten och så är det på Riksrevisionen.

Hon uppger att hon vill ha en ”avspänd men professionell” relation till medierna. Inga hemma hos-reportage eller lekprogram.

– Jag vill begränsa mina framträdanden i medierna till min professionella roll.

Och nu är det sålunda som riksrevisor hon verkar. Uppgiften blir att se till att den statliga förvaltningen är rättssäker och effektiv, att de skattemedel som ställs till förfogande används rätt.

Eller som hon uttrycker det:

– Att göra rätt saker och göra saker rätt.