Det var på fredagseftermiddagen Grekland meddelade att landet nu söker miljardstöd från EU och IMF för att klara landets enorma skuldbörda.

– I och med att Grekland har tagit steget har man skrivit under att man visserligen vill ha pengar, men att man accepterar att IMF kan påverka de stabiliseringsprogram kommer att lägga.

Hittills har det funnits en stolthet, där man inte har velat ha hjälp utifrån, anser Bergqvist. Omvärlden har samtidigt misstrott Greklands förmåga att verkligen driva igenom sparpaketen samtidigt som den inhemska budgetstatistiken har visat sig vara felaktig eller förskönad.

– Agendan ägs nu inte enbart av grekerna själva. kommer euroländerna och IMF ställa krav som Grekland måste lyda, säger Robert Bergqvist.

Hur tror du att marknaden kommer att reagera – kan den nu sätta tilltro till Greklands förmåga att betala igen sin statsskuld?

– Ja, nu får de ju en långristig och medelfristig plan och det borde i sin tur ta ned räntorna. I och med att krisen har eskalerat var det här den enda vägen att gå. Det var nödvändigt för Grekland att visa att man följer de internationella rekommendationerna, säger han.

På fredagsförmiddagen nådde euron sin lägsta årslägstanivå och fortsatte efter lunch att klättra nedåt till 9,80 kronor, den lägsta nivån sedan september 2008. Spekulationerna handlade om att Grekland inte klarar sina skuldåtaganden och det ledde i sin tur till en säljvåg i Asien.

I går sänkte också kreditvärderingsbolaget Moody’s Greklands betyg.

– Det här beskedet kan innebära en viss lättnad för euron, vi har ju faktiskt väntat på att Grekand ska göra detta. Man visar att Grekland inte kommer att hamna i likviditetskris och det minskar en del av osäkerheten för euron.

– Men du har fortfarande kvar de grundläggande trovärdighetsproblemen inom euroområdet som kommer att ta tid att återuppbygga. De ramverk som har byggts upp och som man trodde skulle fungera för att skapa trovärdighet för eurozonen och euron har uppenbarligen inte fungerat, utan några länder har kunnat hålla sig utanför detta. Nu ligger det ett stort arbete framför euroländerna att återuppbygga förtroendet.

Ulf Torell, makroekonom vid Ålandsbanken, är inne på samma analys som Robert Bergqvist:

– Det som varit oron den senaste tiden har varit hur de ska kunna finansiera sina budgetunderskott, i och med det här är det nu garanterat för i år Nu kommer sannolikt ytterligare krav att ställas på Grekland att de måste strama åt sina finanser, säger Ulf Torell.

– Den akuta fasen har nu minskat. Oron ligger snarare på att det här ska sprida sig till andra länder. För Europa som helhet är det positivt även om det givetvis är tufft för Grekland. Det kommer att ta flera år att reda upp det här, säger han

– Grekland måste nu genomgå en interndevalering i likhet med den vi haft i Lettland. Det innebärbl.a. att lönerna måste pressas ned så att näringslivet återfår konkurrenskraft. Det är en smärtsam och utdragen process som sannolikt leder till att Grekland får uppleva deflation och att tillväxten går i stå under period”.