Statsskulden minskar nu i snabb takt. Mellan 2007 och 2011 kommer den att halveras, visar regeringens vårproposition som TT läst. Men tillväxten dämpas och det ser dystrare ut på arbetsmarknaden. På räntemarknaden ser man inga stora överraskningar när det gäller finanspolitiken.

Finansminister Anders Borg kan glädja sig åt starka offentliga finanser när han presenterar vårpropositionen i riksdagen på förmiddagen. Till exempel minskar statsskulden på fem år från 1 115 miljarder kronor till 567 miljarder kronor, vilket motsvarar 15,3 procent av BNP.

- Det är fortsatt positiva utsikter för statsfinanserna, men regeringen varnar för att den bilden kan förändras, det visar historiska erfarenheter. Förändringar i ekonomin går snabbt, säger Elisabet Kopelman, ränteanalytiker på SEB, till E24.

Den internationella finansoron slår även igenom på den svenska ekonomin och Borg har justerat ner tillväxtprognosen två gånger i år. Han räknar nu med att BNP-tillväxten blir 2,1 procent i år och 1,8 procent nästa år. Det är betydligt lägre än i höstas då motsvarande siffror var 3,2 och 2,5 procent.

- Regeringen ger en dystrare bild än både Konjunkturinstitutet och Riksbanken, framför allt för 2009. Den tar intryck av det vi ser hända i den globala ekonomin. IMF tecknade nyligen en dyster bild, nedgången i den amerikanska ekonomin ser ut att bli utdragen. Det blir inte 2008 som blir det svagaste året, säger Elisabet Kopelman till E24.

Den dämpade farten i ekonomin påverkar också sysselsättningen. Den öppna arbetslösheten stiger från 4,3 till 4,5 procent nästa år. Sysselsättningen ökar i år med 41 000, men bara med 8 000 nästa år.

- Det är i enlighet med BNP-prognosen, när det blir sämre fart i ekonomin minskar antalet arbetstillfällen, säger Elisabet Kopelman.

Regeringen är nöjd med att lönerna inte ökade lika mycket som tidigare befarats. Den tar delvis åt sig äran för att ha hållit tillbaka lönerna med jobbskatteavdraget och ändrade regler för a-kassan.

Fram till 2010 väntas det regeringen kallar utanförskapet minska med över 190 000 personer. Det är 15 000 fler jämfört med bedömningen i höstas. Förklaringen är framför allt färre sjukskrivna.

Kommunernas överskott vänds till förlust redan 2009 och även 2010 går de back. Verksamheten måste bli effektivare om skatten ska kunna hållas oförändrad, skriver regeringen.

Men statens finanser går fortsatt bra och statliga Konjunkturinstitutet (KI) anser i sin senaste prognos att regeringen kan satsa 30 miljarder kronor på ofinansierade skattesänkningar och reformer nästa år. Men regeringen vågar sig inte på några siffror utan konstaterar bara att det finns ett visst reformutrymme och att det går att lätta lite på bromsen.

- Vi tror att det blir mer reformutymme i slutänden på grund av ett ökat behov av att stötta ekonomin. Sen är det många partier i regeringen som har olika hjärtefrågor, säger Elisabet Kopelman.

Vårpropositionen innehåller inga riktigt konkreta förslag. Däremot pekas ett antal områden ut som ska prioriteras i höstbudgeten.

Då blir det någonting för alla - pensionärer, löntagare, akademiker, forskare och dem som vill ha mer till infrastruktur, skola och psykiatri. Det är viktigt för partierna att redan nu låsa in sina hjärtefrågor inför hösten, även om det sker utan detaljer och siffror.

Till exempel utlovas en särskild satsning i höstens budget för att stärka ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt . Den kommer presenteras samtidigt som förslaget om ett tredje steg i jobbskatteavdraget - som innehåller sänkt genomsnittsskatt, sänkt marginalskatt för låg- och medelinkomsttagare och begränsad statlig skatt. Det blir olika delförslag, där sammansättning, omfattning och takt kan variera.

Men 2010, när statsminister Fredrik Reinfeldt fyller 45, kommer skattetrycket att ligga på 46,6 procent av BNP. Hans förhoppning om att båda skulle kunna fira 45 under valrörelsen grusas.