Frågan om vilken ekonomisk nytta företagen har av att investera i miljö, arbetsmiljö och mänsk­liga rättigheter, det vill säga de cent­rala CSR-frågorna, har bromsat utvecklingen.

På ett intellektuellt och humanitärt plan har det i de flesta företagsledningar funnits en förståelse för hållbarhetsfrågorna, men när det kommer till att anslå pengar eller att prioritera CSR-projekt framför mer konkreta ­investeringar har många tvekat.

–Det är just i den situationen som den som argumenterar för ett CSR-projekt nu kan hålla fram den här studien som ett högst ­påtagligt stöd.

Det säger Lars Hassel, professor i redovisning och revision vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Han presenterar idag sin studie i boken CSR – från risk till värde, som han skrivit tillsammans med professor Fredrik Ljungdahl, vid Jönköpings International Business School och specialistrevisorn vid Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, Lars-Olle Larsson.

I boken visar man på tydliga och hållbara bevis för att företag som integrerat de etiska frågorna i företaget är både lönsamma och innebär mindre risk för investerare än andra.

Många av kapitalmarknadens institutionella storägare som pensionsfonder och riskkapitalfonder har insett detta och kräver CSR-redovisningar av de företag man investerar i.

–Det visar sig att investeringar i miljö och etik har en positiv ­effekt på lönsamhet och börsvärde i alla företag oavsett bransch. Hur stor påverkan är beror dock på vilken typ av bransch man tittar på. Ju större risk, desto mer lönsamt blir det, säger Lars Hassel.

–Det är egentligen självklart eftersom vissa branscher, till exempel skogs- eller kemiindustrier, har en högre miljörisk än till exempel banker eller andra rena tjänsteföretag som å andra sidan dras med andra risker.

CSR är enligt Hassel i grunden en metod att minska affärsrisker och det är det som allt fler investerare har insett.

Lars Hassel kallar själv sitt område för hållbar kapitalförvaltning och han är överraskad över hur väl hans egna slutsatser sammanfaller med andra forskares, som närmat sig området från andra utgångspunkter, till exempel öppenhet och bra produktutveckling.

Det mest kända exemplet på företag där man gjort stora investeringar i etik och som är både lönsamt och har hög tillväxt är ­japanska Toyota, men Lars Hassel menar att det finns gott om bra exempel också på andra håll i världen.

–Företagen i Storbritannien och Holland ligger generellt långt framme. Annars är USA ett bra exempel på en marknad där frågorna anses så viktiga bland investerare att man går ur företag som inte lever upp till kraven.

Även i Sverige ökar nu kraven på att företagen årligen ska göra en CSR-redovisning. Bland annat är det från och med i år ett krav i alla företag med statligt ägande och allt fler börsnoterade företag följer rekommendationerna om en separat hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initative.

Lars-Olle Larsson, Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, som drivit de etiska frågorna i revisionsbranschen under lång tid, tycker att han ser ljuset i tunneln.

–Ja, nu har proppen till sist gått ur och man börjar inse hur viktiga de här frågorna är också ur en rent företagsekonomisk synvinkel, säger han.