Bankekonomerna är ovanligt eniga om den kommande ränteutvecklingen. Samtliga som SvD Näringsliv har talat med bedömer att Riksbanken beslutar att höja styrräntan vid direktionsmötet i nästa vecka.

Alla spår att räntan höjs med 0,25 procentenheter, vilket innebär att styrräntan hamnar på 0,5 procent. De flesta bedömer också att även de tre räntemötena under hösten kommer att resultera i fortsatta räntehöjningar.

– Inflationstrycket är inte särskilt stort, men Riksbanken har en önskan om att komma upp på en normal räntenivå. Räntehöjningen har också med huspriser och hushållens skuldsättning att göra, säger Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB och påminner om att Riksbanken ser risker med en ökad skuldsättning för hushållen.

Även andra poängterar att det inte är inflationen eller inflationsförväntningarna som driver Riksbanken till att höja räntan. Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, säger att Riksbanken vill sända ett budskap till hushållen att de ska lugna ned sig och låna mindre pengar.

– De är oroliga för att hushållen inte tar höjd för en högre ränta, säger han.

På Nordea framhåller chefsanalytiker Torbjörn Isaksson att BNP-tillväxten är betydligt bättre än i Riksbankens prognoser, vilket är ett starkt skäl till att höja räntan. BNP har ökat fyra kvartal i rad med en stark tillväxt under första kvartalet i år.

– Riksbanken kan signalera en snabbare räntehöjning under året på grund av den överraskande snabba återhämtningen i svensk ekonomi. De offentliga finanserna är förbättrade och det offentliga sparandet kan komma i balans i år, säger Torbjörn Isaksson.

I den andra vågskålen ligger dock skuldkrisen i Europa, som har förvärrats sedan Riksbanken hade sitt senaste möte och denna väger tyngre idag.

– Utan den hade Riksbanken kunnat höja mer än 0,25 procentenheter, säger han.

Även andra ekonomer tar upp budgetproblematiken i eurozonen och menar att de planerade åtstramningarna i en rad stater innebär sämre förutsättningar för tillväxt i Europa, vilket givetvis påverkar Sverige.

– Även i Japan och i USA är det rimligt att finanspolitiken läggs om. Konjunkturbilden för Sverige förmörkas av allt detta, eftersom vi är ett exportberoende land, säger Claes Måhlén, chef för ränte- och valutaanalys på Handelsbanken.

Han bedömer att tillväxten i Sverige av den anledningen inte kommer att vara så hög framöver som Riksbanken tidigare förutspått. Därmed kommer heller inte räntan att stiga så högt som till 4 procent.

– Riksbanken kan höja mer i närtid än vad de sagt tidigare, men mindre framöver. Räntebanan blir flackare. Om två år är räntan runt 3 procent, spår Claes Måhlén.

Inte heller SBAB eller SEB tror på Riksbankens räntebana, där räntan ligger på 4 procent i slutet av 2012.

SBAB tror istället på en ränta kring 3,25 procent i slutet av 2012 och SEB tror på en lägre normalränta än 4 procent, men att Riksbanken väljer att kommunicera detta senare.

Flera ekonomer utgår också från att nya internationella kapitaltäckningsregler tillsammans med andra bankregleringar, som väntas införas i spåren av finanskrisen, också kommer att göra bolåneräntorna dyrare.

Och högre bolåneräntor kan komma att verka som en avkylande effekt, utan att Riksbanken höjer styrräntan, eftersom så stor andel av hushållen har rörliga lån.

– Man talar om att regleringarna kan ge mellan en halv och en procentenhets påslag på boräntorna. Det kan påverka Riksbankens räntebana längre fram, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, och tillägger att det finns stora osäkerheter.

Men på Nordea ser man ingen anledning till att Riksbanken skulle ändra räntebanans slutnivå. Inte heller att de väntade regelförändringarna skulle påverka särskilt mycket.

– När Riksbanken sätter vad som är en normalränta är det bredare än något sådant och Riksbanken har redan tidigare i år justerat ned normalräntan från 4,25 till 4 procent. Vi ser ingen anledning till att den skulle skruvas ned, säger Torbjörn Isaksson och påpekar att det också skulle skicka fel signaler till hushållen med tanke på Riksbankens oro för skuldtillväxten.