Det går riktigt bra för Sverige om man ska titta på de prognoser som kommit den senaste tiden.

På onsdagen skrev Konjunkturinstitutet (KI) upp sina prognoser. Anledningen till det är att den svenska exporten ökar kraftigt när efterfrågan i omvärlden ökar, dessutom ökar hushållens konsumtion och näringslivet investerar mer. Det driver på konjunkturen i rätt riktning. Allt detta leder till att fler får jobb . KI bedömer att sysselsättningen ökar med cirka 140 000 personer fram till 2012.

Samtidigt som allt fler behöver anställas växer dock arbetskraften, det är normalt i en konjunkturuppgång när chanserna att få jobb ökar.

"Den kraftiga uppgången i arbetskraftsdeltagandet 2010-2012 följer också av att reformer som jobbskatteavdrag och förändrad sjukförsäkring förutses öka arbetskraften", skriver KI.

KI konstaterar vidare att arbetslösheten faller tillbaka långsamt och den blir inte mycket lägre än 8 procent i slutet av 2012.

Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, säger till TT att KI:s prognos kanske är litet väl optimistisk, särskilt när det gäller tillväxten nästa år:

- I vårt prognosarbete ligger vi någonstans mellan 3,5 och 4 procent när det gäller tillväxten i år. Vi bedömer att svensk ekonomi tar mer intryck av den avtagande tillväxten i USA, Japan, Europa och även i tillväxtekonomierna. Sverige är inte en isolerad ö med vårt stora utrikeshandelsberoende, säger Hermansson till TT.

Swedbank tror att tillväxten kanske snarare blir 2,0-2,5 procent nästa år.

På tisdagen presenterade Svenskt Näringsliv och SEB sina nya prognoser . De var också mer positiva än vad de varit tidigare i år. Den först nämnda organisationen räknar med att Sveriges BNP ökar med 3,5 procent 2010 och 2,7 procent 2011. I föregående prognos, i juni, förutsåg Svenskt näringsliv att BNP skulle öka 3,1 procent 2010 och 2,7 procent 2011.

SEB tror på en tillväxt för svensk ekonomi på hela 4,7 procent i år och 2,9 procent nästa år. Banken tror också att arbetslösheten kommer att sjunka från dagens 8 procent och att det reformutrymme på 30-40 miljarder som regeringen har pekat ut fram till 2014 kan användas utan att det påverkar trovärdigheten för statsfinanserna.