ANALYS | Nästa ränteförändring blir en sänkning

Rädslan för inflationen tvingar Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 4,75 procent. Före beskedet om räntan vägde det jämnt bland bedömare om det skulle bli en höjning eller om styrräntan skulle ligga still.

Nu blev det en höjning – kanske för att Riksbanken i juli flaggade för det eller för att rädslan för inflationen är så mycket större än farhågorna för en sämre konjunktur.

Mycket talar för att den sex personer starka direktionen är splittrad. Först när mötesprotokollet blir offentligt 17 september ser vi hur de röstat.

Samtidigt som Riksbanken ­höjde till 4,75 procent – vilket pressar upp kostnaden för rörliga bolån – flaggade direktionen för att det inte blir fler höjningar.

Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg talade på presskonferensen om ”den sista höjningen”. Riksbankschefen Stefan Ingves fyllde på med att styrräntan blir kvar på 4,75 procent året ut sedan ”kan räntan behövs sänkas under 2009”.

Riksbanken har sänkt sin prognos för framtida räntor på grund av den allt sämre konjunkturen i Sverige och omvärlden.

Riksbanken ser en kraftig inbromsning av tillväxten i svensk ekonomi. Tillväxten blir låg både i år och större delen av 2009. ­Sedan börjar återhämtningen.

I år beräknas ekonomin växa med 1,4 procent och 2009 med 0,8 procent. Som jämförelse växte ekonomin förra året med 2,7 procent.

Om två år räknar Riksbanken med att inflationen ska vara nere på 2 procent. Sedan senaste prognosen i juli har de sänkt inflationskurvan. Inflationen beräknas vara fortsatt hög under det närmaste halvåret för att sedan falla snabbt under 2009.

Trots sänkta prognoser för ­inflationen och för tillväxten väljer Riksbanken att höja styrräntan. Det kan verka motsägelsefullt och går på tvärs mot nästan alla bedömares åsikt.

Men Riksbanken vill ge ett stabilt och trovärdigt intryck. Alldeles nyligen flaggades för höjningar. Prognosmakare vill naturligtvis att deras prognoser har en längre hållbarhet än åtta veckor.

Dessutom får man lita på vad de säger. Oron för den höga inflationen är genuin. En inflationstakt på 4,4 procent är den högsta på 15 år. Även om den till stor del orsakas av importerade prishöjningar (olja och livsmedel) vill Riksbanken förhindra att inflationen sprider sig i den svenska ekonomin.

En höjd styrränta visar Riksbankens beslutsamhet att bekämpa inflationen och inflationsförväntningarna. Sedan är det en annan fråga om det är ett effektivt vapen. Men visst kan det ha en psykologisk verkan.

Vid förra mötet (i juli) var direktionen överens om räntehöjningen men inte om hur ränte­banan skulle se ut framöver. Den här gången är det möjligt att de varit överens om ränteprognosen (som sänkts) men inte om räntehöjningen.

Som väntat har ekonomer, fackliga organisationer och arbetsgivare varit kritiska till räntehöjningen men det stora raseriet har undvikits eftersom det står klart att nästa förändring är en sänkning.

Redan nu är diskussionen igång om när Riksbanken inleder sina räntesänkningar. Blir det i början av nästa år eller först mot slutet av 2009?

En sak är klar. De höga svenska inflationssiffrorna måste ned innan en räntesänkning blir aktuell. Tills dess är det vänteläge för Riksbanken.

Stefan Ingves betonade de risker som finns i prognoserna. Osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen är stor och styrräntan kan sänkas snabbare om exempelvis botten går ur den svenska konjunkturen. Eller om den finansiella oron tilltar.

Å andra sidan leder prishöjningar på olja och livsmedel till högre inflation och stigande inflationsförväntningar. Det skulle öka behovet av räntehöjningar.

På två år har Riksbanken, med Stefan Ingves i spetsen, nästan fördubblat styrräntan. Dessutom har det senaste årets finansiella oro, med ursprung i USA, bidragit till att höja räntenivån.

Kreditåtstramningen har varit märkbar – inte minst för bolånetagarna. Nästa år börjar Riksbanken sänka räntan, om deras huvud­scenario slår in.