Alla är överens om att regelverken har växt oss över huvudet och måste bekämpas. Det är inte lätt.

Fråga bara näringsminister Maud Olofsson, som har lovat att företagens administrativa kostnader år 2010 ska ha minskat med 25 procent. Hittills har framgången varit blygsam.

Enligt Tillväxtverket sjönk kostnaderna förra året med 4 miljarder kronor. Det var ett trendbrott. För första gången ökade inte regelkrånglet. Men minskningen motsvarar bara 2 procent. Det är med andra ord långt kvar till de utlovade 25 procenten. Och tiden rinner iväg.

Maud Olofsson är inte ensam. Ett antal nyutnämnda statsråd av olika kulörer har morskt förklarat krig mot snårskogen av regler, för att senare tvingas konstatera att det var lättare sagt än gjort.

Numera är regelbekämpning också en global fråga. Förra veckan genomfördes en världskongress i Stockholm, då 400 delegater från hela världen slog sina kloka huvuden ihop för att utbyta erfarenheter om regelkrångel.

Vid kongressen framkom det att problemet är gigantiskt. Den sammanlagda årliga kostnaden inom EU för företagens regelbörda uppgår till 470 miljarder euro. Det motsvarar 3,5 procent av medlemsländernas sammanlagda BNP.

Företagarnas ordförande Anna-Stina Nordmark Nilsson tycker att det är dags för regeringen att sluta snacka och börja handla. Särskilt sura är företagarna över att det färdiga förslaget om slopad revisionsplikt för små företag hamnat i byrålådan. Det skulle på ett bräde minska regelkrånglet med 6 procentenheter.

Borgerliga företrädare har utlovat en ”ketchupeffekt”, när arbetet som lagts ner på frågan börjar ge effekt. Det får lov att vara en stor ketchupflaska.