Det skriver Riksrevisionen, RR, i en ny granskning, enligt ett pressmeddelande.

"Regeringen bör begränsa sin användning av tilläggsbudget. Om användningen av tilläggsanslagen blir alltför omfattande är risken att riksdagen inte får ett heltäckande budgetunderlag att ta ställning till. Det kan inte vara rimligt att under pågående verksamhetsår ändra ett 70-tal anslag", säger riksrevisor Eva Lindström.

Riksrevisionens bedömning är att tilläggsbudget i första hand bör användas när oförutsedda utgifter uppstår som antingen är bestående eller omfattande.

Enligt granskningen är det endast ett av fem förslag på tilläggsbudgeten som bedöms uppfylla dessa krav. Förslagen på tilläggsbudgeten saknar dessutom ofta finansiering. Under perioden 1998-2008 har regeringen genom tilläggsbudget begärt i snitt 8 miljarder kronor i extra anslag per år.

Granskningen visar också att en tredjedel av de fall där regeringen begärt tilläggsanslag i stället kunde ha hanterats genom användning av så kallad anslagskredit eller anslagssparande.

RR anser att det är viktigt att det finns riktlinjer om vad som krävs för att ett förslag ska bli föremål för tilläggsbudget.