Klassisk stimulans i en lågkonjunktur är att hålla nere räntan. Det gynnar företagen både när det gäller kostnaden för gamla lån och möjligheten att låna mer för nya satsningar.

Men det är något fel med hur lånen fördelas i Sverige i dag. Hushållen fortsätter att öka på sina lån. Bara det senaste året har låneberget vuxit med drygt 9 procent.

En av många som oroar sig för vad som ska hända när räntorna så småningom stiger är Riksbankschefen Stefan Ingves. Och nu ska Riksbanken utreda riskerna med de stora bolånen och de framtida bostadspriserna. (Men att låta utredarna få ett helt år på sig känns lite långsamt.) Ingves har också uppmanat Finansinspektionen att skärpa tillsynen över bankernas utlåning till hushållen. Om någon vecka kommer en rapport som visar om bankerna gör rätt eller är för slappa i kreditprövningen.

Företagen däremot lånar allt mindre trots den låga räntan. Under det senaste året minskade utlåningen med drygt 5 procent. En del beror säkert på att företagen inte vill låna i osäkra tider. Men mycket beror också på att bankerna har blivit tuffare mot företagen. I flera undersökningar svarar företagarna att de möter större motstånd än tidigare.

Härom kvällen lyssnade jag på Jan Pettersson, vd för förra årets börsraket Bilia, som beskrev hur finanskrisen påverkade relationen till banken.

- Bankerna tryckte till oss rejält. När de tidigare var beredda att låna oss 200 miljoner sa de plötsligt nej till 100. Men vi klarade oss ändå, sa han med ett stort leende och en blick som sa ”det här glömmer jag inte.”

En förklaring är Basel II, de nya kapitaltäckningsreglerna som ett hundratal länder kommit överens om. Bankerna ska ha en viss säkerhet kvar i kassavalvet när de ger lån med olika säkerhet. De allra säkrast lånen är lån till hushåll för hushållen betalar i stort sett alltid tillbaka hur dåliga tider det än blir.

Mycket förenklat så kan det då räcka med någon krona för varje utlånad hundralapp. Men företagslån är mer osäkra och då kan banken behöva ha kanske fyra kronor kvar i valvet. Ju färre kronor i valvet, ju fler kronor som kan snurra ute i ekonomin och ge större vinster till banken.

Många ger Basel II-reglerna del av skulden till den stora finanskrisen. När ekonomierna nu ska återhämta sig ser reglerna ut att verka i motsatt riktning. De förhindrar helt enkelt att företagen som behöver lånen mest får stå tillbaka för hushållen som fortsätter att rekordlåna.

Det kan vara svårt för ett enskilt land som Sverige att ändra reglerna. Istället kan vi nog vänta andra åtgärder. Här är några som diskuteras:

- Begränsa hushållens möjligheter att låna genom att sätta tak för lånen. Till exempel ett tak som säger att lånen får högst motsvara 80 procent av bostadens marknadsvärde.

- Kräva amorteringar. I dag väljer många att inte betala av på bolånen, så kallat amorteringsfritt. I andra länder som Frankrike finns krav på att bolån ska vara betalda inom exempelvis 20 år.

- Sänkt nivå på skatteavdragen. I dag är avdragsrätten 30 procent samtidigt som den i västliga Europa är 20 procent i genomsnitt. Sänkt avdragsrätt skulle göra lånen dyrare för hushållen men inte för företagen. Dock är det ingen trolig åtgärd före ett val.

När det gäller företagens, framför allt småföretagens, möjligheter att få låna kan det vara svårt att styra bankernas kreditprövningar. Men någon form av statlig lånegaranti kan vara tänkbar.