En undersökning gjord av SKL i februari visade att kommunerna och landstingen kan tvingas säga upp 15 000 anställda nästa år om inga nya resurser skjuts till, men man framhäver samtidigt att detta kan vara i underkant då situationen ser ut att förvärras. Inför vårbudgeten efterfrågar man nu mer pengar.

– Det ser väldigt mörkt ut för kommunsektorn och nästa år väntas skatteintäkterna minska, säger Stefan Ackerby, biträdande chefsekonom på SKL, till E24.

SKL:s styrelse har skrivit ett brev till regeringen där man efterfrågar minst 8 miljarder kronor extra nästa år.

– Regeringen måste skjuta till pengar. Kommunsektorn är mycket hårt ansatt nu, och i ett läge där arbetsmarknaden generellt försvagas är det fel politik att inte hjälpa kommunerna. Man kan vända på det och säga att det är smart konjunkturpolitik att stödja kommunerna och landstingen, säger Stefan Ackeby.

Han tror att mer pengar är på väg då finansministern flaggat för att det kommer en kommunsatsning i vårpropositionen. Utbildningsminister Jan Björklund var nyligen ute och diskuterade ökade bidrag i samband med en larmrapport om ökade lärarvarsel.

– Vi är medvetna om att konjunkturen kan få effekter också i kommunsektorn. Det har lagts fram önskemål om ökade statsbidrag och vi kommer att ge besked om det i vårbudgeten som läggs fram den 15 april, sade ministern till Aftonbladet utan att komma med detaljer.

SKL önskar även att balanskravet för kommunerna försvinner. Det skulle enkelt uttryckt innebära att kommuner får möjlighet att gå med underskott – något man inte får göra idag.

– Kommuner med en god ekonomi kan inte ta dessa extra resurser i anspråk nu när det går dåligt. Balanskravet låser in pengarna. Det vill vi att regeringen ser över.

Vidare vill SKL inte att regeringen lägger på nya krav eller ambitionshöjningar på kommunerna eller landstingen i vårbudgeten, då situationen är ansträngd som den är.

Enligt Stefan Ackeby så har de olika regeringarna historiskt höjt ambitionsnivåerna stegvis, men nu kommer det inte att gå om satsningarna inte är helt finansierade från början.

– Det kan vara allt ifrån att höja ambitionen inom psykiatri till utbildningssatsningar inom äldrevården. Ibland skjuter man till pengar och ibland inte. Det finns en tendens till att sådana satsningar låser upp resurser inom kommunen. Därför är det nu viktigt att regeringen verkligen tänker över nya satsningar, och ser till att de är finansierade även på lång sikt, säger han.