Lena Treschow Torell, slutar som vd på IVA i augusti nästa år, då hennes förordnande går ut. Ett halvår senare tar hon över som styrelseordförande i IVA efter Hans Dahlborg.

En delegation på 23 rektorer från Sveriges tekniska högskoleutbildningar – 8 kvinnor och 15 män – åkte i mitten av november till Riyadh i Saudiarabien samt till Dubai och Abu Dhabi, som båda ingår i Förenade arab­emiraten. Initiativet kom från Lena Treschow Torell.

Varför åkte ni dit?

–Vi ville få en uppfattning om dagens utbildning och forskning i dessa länder och framtida planer. IVA har aldrig gjort någon delegationsresa till ett arabland, och Sverige har idag många invånare med arabiskt ursprung, så det var alltså på tiden. Syftet med resan var att bygga nätverk för framtiden och eventuellt inleda samarbeten mellan universiteten och forskare.

–Vi blev fantastiskt väl bemötta.­ Det var helt rätt tajming för nu görs otroliga satsningar på forskning och utbildning och då talar vi många, många miljarder kronor. Att Saudiarabien och emiraten satsar mycket på att höja ­utbildningsnivån beror på att de behöver utveckla landet mot nya affärsområden när oljan tar slut.

Lena Treschow Torell betonar att det var oerhört fattiga länder innan oljan upptäcktes (på trettio­talet, red:s anm), och i Saudiarabien startades det första universitetet, King Saud-universitetet, så sent som på 1950-talet, så utbildningstraditionen är inte lång.

Bedrivs forskning där?

–Nej, nivån på universiteten i Saudiarabien och emiraten är långt under den hos oss, kanske just därför vill de lära av andra länder.

Man skiljer helt mellan kvinnliga och manliga universitet i Saudiarabien, de har skilda byggnader och studenterna träffas inte. 40 procent av de universitetsstuderande i Saudiarabien är kvinnor.

–Emiraten är dock mer västorienterade och fler än 60 procent av universitetsstudenterna i emiraten är kvinnor, säger Lena Treschow Torell.

Ett resultat av resan är ett preliminärt avtal mellan svenska tekniska högskolor och King Saud-universitetet i Riyadh. Universitetet vill gärna ta emot svenska lektorer och forskare inom miljö, energi, biotech, it och nanoteknik på kortare besök, medan Sverige kan ta emot mastersstudenter från Saudiarabien.

–Vi poängterade att också kvinnliga studenter och forskare ska ingå i utbytet och det godtogs utan protester.

Vad får då Sverige ut av detta samarbete?

–Sverige har tidigare satsat i andra länder i utvecklingsfaser och på sikt ger det tillbaka inom forskning och industri. Det gäller att vara tidigt ute och det är viktigt att bygga upp kontakter.

Hur står sig svensk forskning idag?

–Svensk forskning står sig bra internationellt men det ser gungigt ut framöver. Trenden inom forskning och utveckling, FoU, är nedåt medan övriga Europa ökar sina insatser. De ­senaste 5 åren har vi tappat inom speciellt den industriella forskningen. Förut gick mer än 4 procent av BNP till FoU, idag är det 3,7 procent och det betyder mycket i reda pengar.

–Vi behöver forsknings- och innovationskraften för att öka tillväxten.

Vilka är Sveriges starka områden, var är vi bäst?

–Vi är väldigt bra på ingenjörsvetenskaperna. Produktion, it, biotech, energi, miljö, material, fordon och skogsteknik är de stora områdena där vi är i framkant.

Så vad kan göras?

–Europeiska universitet öppnar alltmer för privata pengar till forskningen genom skattelättnader. Vi behöver också attrahera resurser från privatpersoner. Svenska universitet har inte samma skattelättnader för donationer och investeringar i forskning som många andra länder.

–Betänk att tre fjärdedelar av svensk forskning idag finansieras av företag, men att deras insatser utomlands ökar medan de minskar i Sverige, fortsätter Lena Treschow Torell.

I år lägger regeringen en forskningsproposition och IVA och Vinnova har bland annat i ett projekt, FiF, tagit fram förslag hur ett konkurrenskraftigt forsknings- och innovationssystem kan ­utvecklas. Risken är stor att svensk forskning inte längre kan hävda sig internationellt om inte förutsättningarna ändras, hävdar IVA och Vinnova i sin analys.

Hur ser IVA:s önskelista ut?

–Uppnå målet 1 procent av BNP till civil forskning, koncentrera resurserna till strategisk forskning för storindustrin, skatte­lättnader för forskning och mer självständiga universitet. Idag har de en förvaltningsstämpel.