Investera i medelstora bolag. Öka vinsten ”substantiellt”. Och sedan sälja av inom fyra till fem år.

Det är, ordagrant, strategin bakom den Jerseybaserade riskkapitalfonden ”Segulah IV” som framöver, genom det svenskregistrerade apoteksbolaget Medstop, ska ansvara för en hörnsten av den svenska läkemedelsförsörjningen.

Och det var också riskkapitalbolagen som drog de längsta stråna när svenska staten genom det så kallade Omstruktureringsbolaget under stort hemlighetsmakeri auktionerade ut sina apotek.

Affärerna var föremål för ägarprövning och regeringen gjorde bedömningen att konsumenterna ska gynnas av att apoteken nu blir föremål för spekulation.

Av totalt 465 klubbade butiker slukades 294 av bolag vars hela idé bygger på ett tidsbegränsat men i högsta grad aktivt ägande.

Den nya ägarstrukturen på apoteksmarknaden är dock inte något som det skyltas med. Inte på regeringskansliet, och inte hos riskkapitalbolagen själva.

- Vi vill framhålla att Medstop är ett svenskt bolag som kommer ha en svensk organisation, med personer med lång erfarenhet från bland annat Apoteket. Bolaget kommer att regleras delvis av TLV (Tand- och Läkemedelsförmånsverket), det kommer att upprätthållas genom svensk bolagsordning och kommer betala skatt i Sverige, säger Percy Calissendorff på Segulah.

Den svensk som nu undrar vem som plockar upp vinsten från det lokala Apoteket får leta länge.

För att administrera ägandet använder både Altor och Segulah Jerseybaserade fonder, ett vanligt skattetekniskt upplägg som enligt branschen är en förutsättning för att attrahera internationella investerare.

I praktiken innebär det att apoteken i själva verket ägs av en lång rad mer eller mindre ansiktslösa internationella investerare, många utan intresse att höras eller synas. Sannolikt är de mer intresserade av investeringens avkastning än av svensk läkemedelsförsörjning.

Deras pengar har sedan investerats i ett svenskregisterat holdingbolag, som med hjälp av bankfinansiering står för förvärvet av apoteksbutikerna. Bankens inblandning ger investeringen en ”hävstång”, där investeraren genom att satsa mindre eget kaptal kan få större utväxling på sin investering.

Som pant för lånen står regelmässigt bolagets egna tillgångar, det vill säga ytterst apoteksbutikerna.

Enligt Omstruktureringsbolagets direktiv till köparna får apoteken nu inte säljas vidare inom en treårsperiod, och lite längre än så vill sannolikt de nya ägarna vara med i matchen.

Segulah har med sina nya apotek en investeringshorisont på ”fyra till sju” år, medan Altor hoppas sätta sina butiker på börsen mellan fem till åtta år. Därmed ska investerarna få tillbaka sin insats plus en rejäl förtjänst, medan riskkapitalbolagen tar en viss procent av överskotten.

Det har framförts mot riskkapitalisternas affärsmodeller att det finns en konflikt mellan att å ena sidan sälja så dyrt som möjligt och å andra sidan sörja för bolagets långsiktiga välmående.

- Det bästa sättet att få bra betalt vid försäljningstillfället är att utveckla bolaget så att dess framtidsutsikter efter försäljningen fortsatt är väldigt goda. Då maximerar man försäljningslikviden. Ingen vill äga ett bolag som är tomt och som inte har några framtidsutsikter, replikerar Jesper Eliasson på Altor.

Även Segulah tar avstånd från den beskrivningen av riskkapitalet och ser det som en självklarhet att som nybliven apoteksoperatör prioritera säkerheten.

- Vi är helt på det klara med att vi har ett stort samhällsansvar som vilar på oss som en ny ägare till en apoteksverksamhet. Som en nybliven sådan kommer vi att granskas noga av många intressenter, säger Percy Calissendorff.