Så många som 539 000 personer, eller 11,3 procent, bedöms vara arbetslösa år 2010. Det är en ökning med 245 000 personer på två år. Alla drabbas av den ökande arbetslösheten, skriver Arbetsförmedlingen, AF, i sin arbetsmarknadsprognos.

Under samma period faller sysselsättningen kraftigt eller med 260 000 personer. Trots dramatiken i talen bygger dessa på att läget på arbetsmarknaden stabiliseras det andra halvåret 2010, skriver AF.

Alla grupper på arbetsmarknaden drabbas av högre arbetslöshet i år och nästa år. Störst ökning sker bland ungdomar och utomeuropeiskt födda. De grupperna består av många personer som för första gången ska ut på arbetsmarknaden och situationen påverkas dessutom av en ovanligt stor ökning av antalet i befolkningen i dessa grupper, enligt AF.

Andra grupper som drabbas hårt är funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga samt äldre, 55-64 år. En gemensam nämnare för dem som blir arbetslösa är ofta kort skolutbildning.

– Vi på Arbetsförmedlingen gör vårt yttersta för att hjälpa dessa grupper in på arbetsmarknaden. Men vi måste alla ta ett samhällsansvar och göra vårt yttersta. Bland annat måste de arbetsgivare som har möjlighet bereda plats till alla arbetssökande som är i behov av arbetspraktik. Dessutom är det viktigt att vi får en kraftfull utbildningssatsning i det reguljära utbildningssystemet, säger generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist i en kommentar.

AF:s prognos bygger bland annat på intervjuer med närmare 13 000 arbetsgivare. Majoriteten av företagen säger att de har stor överkapacitet på personal. Det förutses leda till fortsatt stora neddragningar av personal.

Sysselsättningsnedgången bedöms till 125 000 under 2009 och till 135 000 år 2010, tillsammans motsvarar det en minskning med 5,8 procent. Det betyder att hela sysselsättningsökningen under den senaste högkonjunkturen åren 2005 till 2008 raderas ut. Man får gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta en större jobbförlust, skriver AF i rapporten.

Andelen av arbetskraften som deltar i arbetsmarknadspolitiska program stiger från 2,8 procent i år till 4,4 procent år 2010, eller från 134 000 personer till 208 000. De största programmen är jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar.

Männen drabbas hårdare av arbetslösheten än kvinnorna eftersom det främst är mansdominerade sektorer som skär ner på personal. Det bedöms också bli stora skillnader när det gäller omfattningen av sysselsättningsneddragningarna runt om i landet.

AF skriver i rapporten att sysselsättningen minskar över hela landet vilket medför stigande arbetslöshet i samtliga län. Värst drabbas dock industritunga län i Syd- och Mellansverige som Västra Götaland, Kronoberg och Blekinge.

Norrlandslänen bedöms inte drabbas lika hårt som en del län längre söderut, med undantag av Västerbotten. Även Stockholm med sin tjänsteinriktade arbetsmarknad drabbas mindre. Likaså väntas Skåne klara sig bättre än övriga delar av Sverige.

När det gäller olika näringsgrenar skriver AF att industrikonjunkturen har försvagats kraftigt och att efterfrågebortfallet från världsmarknaden är betydligt större än vid början av 1990-talet. Det finns dock en rad indikatorer som visar att industrikonjunkturen är på väg att bottna, men på en mycket låg nivå. Antalet anställda inom industrin bedöms minska med cirka 65 000 personer år 2009 och med lika många år 2010.

Bostadsbyggandet har rasat kraftigt och det är en utveckling som fortsätter i år. Däremot finns förhoppningar om att ingångsättandet av nya bostäder ökar något nästa år. Även aktiviteten inom ROT-sektorn bedöms öka liksom de statliga infrastrukturinvesteringarna. Byggsysselsättningen beräknas minska med 16 000 i år och med 14 000 år 2010.

Den privata tjänstesektorn som varit sysselsättningsmotorn de senaste åren har berörts alltmer av lågkonjunkturens följdverkningar. AF räknar med att sysselsättningen vänder nedåt i år och faller med 33 000 personer. Nästa år bedöms minskningen till 40 000 personer.

Det är hittills främst industrinära verksamheter som har drabbats negativt, bland annat företagstjänster inklusive konsultverksamhet samt delar av transportsektorn. Framöver berörs även mera hemmamarknadsinriktade delar såsom handel, restaurang, hotell och service, enligt AF:s prognos.

Turistnäringen är mest hoppfull om framtiden främst beroende på försvagningen av kronan, skriver AF.

Kommunerna räknar med färre anställda inom grundskolan och gymnasieskolan vilket främst kan härföras till förändringar av antalet elever. Vidare planerar kommunerna för en viss minskning av antalet anställda inom handikapp- och äldreomsorgen. Liksom tidigare planeras nedskärningar för övriga verksamhetsområden inklusive administrationen.

Landstingen räknar med färre anställda, det berör främst sjukhusen och primärvården. Antalet statligt anställda bedöms bli något färre under det närmaste året. Det betyder att den offentliga tjänstesektorn sammantaget minskar sin sysselsättning med 10 000 personer år 2009 och med ytterligare 15 000 personer år 2010.