Det kan man utläsa ur de stora kundundersökningar som under höstens genomförts av konsortiet Svenskt Kvalitetsindex (SKI).

Tre branscher har hittills granskats: Banker, telekom och bredbandsbolag. Sammanlagt omkring 15 000 intervjuer har gjorts med start i augusti och fram till 23 oktober, varav hälften före och hälften efter valet.

SKI har hakat på ett par allmänna frågor om inställningen till ekonomin i sina undersökningar. Och de visar, alltså, att valet ledde till ett rejält trendbrott.

Svenskarna såg, i och försig, ljusare på de ekonomiska utsikterna än i fjol redan före valet. SKI har räknat fram ett ”framtidstroindex” som bygger på samma modell som det kundnöjdhetsindex som sätter ”kvalitetsbetyg” på företagen. Det innebär att en ökning/minskning på 1–2 enheter räcker för att den ska vara statistiskt säker.

När det gäller synen på den egna hushållsekonomin låg indexet knappt 4 enheter högre i år än förra året före valet. För ekonomin i stort var gapet mer än 8 enheter.

Men efter riksdagsvalet har de differenserna ökat kraftigt. Medan ”framtidskurvorna” i fjol låg i stort sett oförändrade hela hösten har snittnoteringen i de intervjuer som gjorts efter 17 september tagit ett språng från 41,4 före till 47,9 efter valet när svenskarna tillfrågats om hur de ser på samhällsekonomin i stort. Indexsiffran för de egna familjeekonomin har samtidigt stigit från 46,2 till 49,4.

Män är betydligt mer optimistiska än kvinnor och landsortsbefolkningen mer optimistisk än storstadsborna, visar rapporten. Och den trenden har förstärkts efter valet.