Det säger han i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt inför valet i höst.

"Förmögenheterna är fördelade i fasta och rörliga tillgångar. De rörliga tillgångarna beskattas väldigt lite vid handel, till exempel med aktier, och vi har en ganska stor förmögenhetstillväxt på börsen. Där är den stora förmögenhetstillväxten, den finns i dag inte i andra tillgångar, bortsett från fastigheter men där har vi en särskild fastighetsbeskattning", säger han.

Lars Ohly håller med om kritik från bland andra förre finansministern Kjell-Olof Feldt om att det är djupt olyckligt med osäkerheten kring vad de rödgröna vill göra med förmögenhetsskatten.

"Ja, det hade absolut varit en styrka om vi hade varit överens om hur den här skatten ska införas och att den skulle införas redan 2011 snarare än 2012", säger Lars Ohly och tillägger att de tre partierna helt enkelt inte stod tillräckligt nära varandra för att klara av att komma överens i tid för budgetreservationen.

Partierna ska istället, vid en valseger, utreda frågan inför ett införande 2012.

Lars Ohly avfärdar Miljöpartiets förslag om att ersätta förmögenhetsskatten med momssatser.

"Jag har accepterat att vi ska utforma en skatt på förmögna som inbringar 4 miljarder kronor. Jag har väldigt svårt att se att det skulle vara något annat än en förmögenhetsskatt. Jag tror att det är omöjligt att ersätta förmögenhetsbeskattning med någon form av lyxkonsumtion och jag tror inte vi ska gå till ett skattesystem som i större utsträckning beskattar konsumtion än inkomster", säger han.

Lars Ohly vill gärna diskutera skattesystemet i sin helhet och tycker det vore bra ju fler som är med, men konstaterar samtidigt att de rödgröna och de borgerliga har helt olika skattepolitiska agendor.

"Jag är inte emot att man försöker göra något åt ett skattesystem som inte riktigt fyller sin funktion, inte levererar tillräckligt med skatteintäkter och som inte spelar den roll de borde i omfördelande syfte", säger han.

Vänsterpartiet vill, enligt partiledaren, inte beskatta någon enda människa mer än vad som krävs för att uppnå de politiska målen - välfärdsfinansiering, miljöomställning och omfördelning.

"Om man tjänar väldigt mycket och får betala 60 procent på marginalen på den sista intjänade hundralappen tycker jag inte är ett stort problem… men någonstans där är det rimligt att det finns en gräns… allt ska inte gå till det allmänna", säger han.

Vänsterpartiet vill inte längre höja bolagsskatten till 30 procent, utan nöjer sig med en höjning till 28 procent från dagens 26 procent. De rödgröna har dock inget gemensamt förslag om höjd bolagsskatt.

"Det är en ganska träffsäker skatt, bolagsskatten, som tas upp på vinster och den drabbar inte särskilt små företag eller företag utan stora vinster och på det sättet är den väldigt lätt att försvara", säger han.

Enligt Lars Ohly är det enda rimliga argumentet mot höjd bolagsskatt konkurrenssituationen mot utlandet och eftersom det finns länder vi konkurrerar med som har högre bolagsskatt gör han bedömningen att det inte är orimligt att man diskuterar frågan om högre bolagsskatt.