Maud Olofsson passade på att ge den gamla regeringen en känga när SvD Näringsliv intervjuade henne om de magra mångfaldssiffrorna i de statliga bolagen i november 2006.

Och hon lovade att den nya regeringen skulle arbeta med frågan. Att ha styrelser som motsvarar marknaden när det gäller etnisk bakgrund, kön och ålder är en rent kommersiell aspekt, sa näringsministern.

Ett och ett halvt år senare har stora kundnära bolag som exempelvis Apoteket, Systembolaget och Svenska Spel fortfarande inte en enda person med utomnordisk bakgrund vare sig i styrelse eller i ledning.

Istället har antalet ledamöter med utomnordisk bakgrund krympt från två till en, visar SvD Näringslivs granskning av de 21 största statliga bolagen,.

Maud Olofsson har inte gått att få tag på för att kommentera varför inget har hänt, men politiskt sakkunniga Elisabeth Thand Ringqvist får tala i hennes ställe.

Hur kan det se ut såhär?

–Det har visat sig vara svårt med mångfaldsrekrytering. De traditionella källorna vi rekryterar från har inte den här mångfalden. Därför initierade vi förra våren ett arbete med att försöka bredda våra rekryteringskällor. Vi har besökt företag och arrangerat styrelseseminarier, men än så länge har vi inte kunnat skörda det arbetet.

Men att bara lyckas nominera en enda person med utomnordisk bakgrund, samtidigt som två har avböjt omval. Har ni verkligen gjort vad ni har kunnat?

–Vi har gjort saker och ting i den ordning som varit möjligt för oss. Vi började framför allt med kvinnor och där var det mycket lättare. När det gäller etnisk mångfald är det obearbetad mark.

Lars Erik Fredriksson är en av två ansvariga för styrelserekrytering på enheten för statligt ägande och har varit ute på ”roadshow” och träffat olika styrelsenätverk. Han ger samma bild som Elisabeth Thand Ringqvist – nätverken är väldigt ”Sverigebaserade”, de har få medlemmar med ­utländsk härkomst.

Bör ni då inte titta utanför de ­existerande nätverken och de ”kända namnen”?

–Jo, det finns till exempel många duktiga entreprenörer, i den i kategorin skulle vi säkert kunna göra mer. Men på ledningsnivå i större bolag är underlaget lite för svagt, det är det absolut största bekymret.

SvD Näringsliv har även räknat på antalet personer med utomnordisk bakgrund i bolagsledningarna. Antalet har ökat något, från tre hösten 2006 till sju av 183 2008. Men då har sex av dem europeisk bakgrund. En fjärdedel av bolagen bedriver fortfarande inget aktivt mångfaldsarbete.

Något konkret mål vad arbetet med roadshower ska ge finns inte. Ungefär hälften av de planerade besöken är gjorda. Lars Erik Fredriksson låter lite uppgiven när han säger att de ”fortsätter att bearbeta de olika nätverken som finns i Sverige.”

–Det låter lite tröstlöst, men trots allt, för att få bra styrelse­ledamöter måste de ha kommit via ledningsnivå. Vi ser idag förmodligen en större förekomst av personer med utomnordisk bakgrund i bolagen, åtminstone på mellanchefsnivå. Den vägen tror jag definitivt att det kommer att öka, på sikt.