Endast en styrelseledamot av 146 har utomnordisk bakgrund visade genomgången i måndagens SvD Näringsliv som satte strålkastare på att näringsminister Maud Olofssons löfte om bättring ännu klingar ihåligt. Även i de statliga bolagens ledningsgrupper är personer med utomnordisk bakgrund mycket sällsynta.

–Statliga myndigheter och organisationer måste gå i bräschen för ökad mångfald. Det är oerhört viktigt ur ett demokratiperspektiv när det handlar om skatte­medel som finansierar verksamheten, säger Ann-Christin Hartman, tillsynschef på DO, Diskrimineringsombudsmannen.

Ett sätt att få in mer invandrare på olika befattningar är att se över rekryteringsrutinerna, säger hon. Det är viktigt att på ”lägre” jobbnivåer fånga upp duktiga personer med annan etnisk bakgrund. Från dessa nivåer går det sedan att jobba sig upp i företaget/organisationen.

Miljöpartisten Paul Lappalainen ledde för ett par år sedan den statliga utredningen ”Det blågula glashuset”. Han tror att det som behövs för att sätta fart på politikerna är större krav från minoritetsgrupperna.

–Politiker måste sluta att ta invand­rares röster för givna. ­Sedan är det upp till människor som har invandrarbakgrund att fundera över hur seriösa politiker är i frågor som berör dem som samlad grupp, säger Paul Lappalainen som nu sitter i kommunfullmäktige i Stockholms stad.

Farbod Rezania, född och uppvuxen i Iran, arbetar med integrations- och mångfaldsfrågor på Svenskt Näringsliv. Han menar att Sverige har ett samhällsklimat som verkar negativt för invandrare.

–Begreppet invandrare har en negativ klang och känns offer­betingat. Samhället måste lära sig att de utomnordiskt födda som blir framlyfta i media som föredömen inte är några­undantag. Det finns oerhört många duktiga personer.

Han tycker att utbildning och kompetens ska spela större roll vid rekrytering av personer med mångkulturell bakgrund. Att bara nischa in en person på grund av etnisk bakgrund är fel väg att gå.

–Fokusera på utbildningen, inte på kultur och språk.

Blatteförmedlingen, med kunder inom både offentlig och privat verksamhet, bedriver rekrytering, bemanning och strategiskt mångfaldsarbete. Ivan Daza, vd för det privata bolaget, ser ­flera möjliga skäl till bristen på mångfald i styrelser.

–Oliktänkande och ifrågasättande anses ofta obekvämt och jobbigt i styrelser. Många av ­dagens styrelseproffs är skolade i en och samma skola, säger han och tillägger att det kan vara ­negativt ur synvinkel att inte våga bryta invanda mönster.

Öjvind Norberg är en av grundarna till Styrelseakademin som enligt programförklaringen ska verka för ett bättre styrelsearbete i svenska bolag. Han har inte hittat någon forskning som visar på att etnisk mångfald ger en bättre styrning av bolagen.

–Det finns inget som gör att jag kan rekommendera en ökad mångfald i sig. Men att få en bredare ansats i sökandet och ta kontakt med alla som är framstående vare sig hudfärg eller kön för att få en vitalt stärkande sammansättning på sin styrelse – det ­vågar jag rekommendera.