ANALYS | Ordförandeposter i statliga bolag

När staten tillsätter ordförande och styrelseledamöter i sina företag eller myndigheter spelar ibland rent politiska överväganden en huvudroll. Riktas ihållande kritik från oppositionen mot att tillsättningar och avskedanden har en partipolitisk slagsida, brukar regeringen snabbt leta upp en post till någon i motståndarlaget.

Margareta Winberg blev själv förvånad när hon av regeringen erbjöds att bli ordförande för Svenska Spel. Att Bo Bylund, stämplad som s-kraft, parallellt på grått papper fick avsked från den politiskt viktigare Arbetsförmedlingen kan ha haft betydelse.

Regeringen har många överväganden i sin utnämningspolitik. Det kan handla om att belöna trogna arbetare i vingården, ge statssekreterare ett inkomsttillskott eller tillsätta personer för att driva en linje som står i samklang med regeringens intentioner.

I helstatliga företag har regeringen full frihet som ende aktieägare. I noterade bolag finns andra intressenter. I SAS och Telia Sonera möts nordiska regeringar.

Ofta märks knappt staten i dessa noterade bolag. Av svenskar i Nordeas styrelse kan ingen direkt kopplas till allianssidan även om Marie Ehrling en gång arbetade i ett borgerligt regeringskansli.

Ett undantag är silkessnöret i fjol till Carl Bennet i Telia Soneras styrelse. Hans åsikter stämde inte med regeringens ambition att sälja sin post i telekombolaget.