Maria Khorsand är en av endast sju personer i ledningsgrupperna på de största statligt ägda bolagen som har en utomnordisk bakgrund. Och som iranskfödd, den enda representanten från en av de större minoritetsgrupperna i Sverige. Varför de inte är fler och varför det går så långsamt har hon inget bra svar på. Men hon tror på en förändring.

–En reflektion som jag gör är att det börjar bli fler personer med mångkulturell bakgrund som syns i näringslivet, och då måste det börja finnas en större bas att rekrytera ifrån.

Själv kom hon från USA till Sverige 1987, av en slump då hennes svenske makes far blivit sjuk. Men beslutet att stanna var aktivt. Maria Khorsand såg en spännande utmaning i att ännu en gång få tränga under ytan och komma in i en kultur, precis som hon gjort i USA när hon kom från Iran som 15-åring.

Hon är datavetare i grunden och sökte sig till globala Ericsson där hon sedan gjorde en lång karriär.

På SP har hon varit vd sedan ­oktober 2007 och miljön är åter internationell med forskare från olika europeiska länder och dessutom Kina, Ryssland och Iran. Det finns en aktiv mångfaldsplan och personalstyrkan på 880 personer blir mer och mer diversifierad, säger Maria Khorsand.

–När vi rekryterar är tre områden viktiga: kompetens, erfarenheter och personliga egenskaper. Vi tror på största allvar att en mångkulturell bakgrund berikar och ökar förmågan att analysera en situation från olika synvinklar, säger hon.

Men inte heller SP har några personer med utomnordisk bakgrund i sin styrelse. Och när det gäller att öka den etniska mångfalden i styrelserna ligger förstås det direkta ansvaret på nomineringskommittéerna, säger Maria Khorsand.

Det underliggande ansvaret ligger inte bara på samhället utan också på individen, tycker hon.

–Jag blir ibland tillfrågad att vara rådgivare och tala för universitetsstudenter med utländsk bakgrund. Och jag brukar alltid lyfta fram att huvudansvaret ligger hos oss själva, vi kan dra ett ganska stort lass. Men självklart måste samhället också ställa upp.

Statens styrelserekryteringsansvariga hänvisar till svagt underlag i rekryteringsprocessen. Men hur kommer vi då dit där de nomineringsansvariga i svenska bolag inte längre ser det som ett arbete i uppförsbacke att hitta personer med mångkulturell bakgrund till sina styrelser?

Maria Khorsand tror att det handlar om att fler arbetsgivare verkligen måste inse mångfaldens betydelse för att höja kreativiteten, kunskapen och erfarenheterna i organisationen.

–Alla måste ha de kriterierna när de rekryterar. Då kommer man dit. Det finns ingen genväg eller enkel lösning. Även om det inte går så fort tycker jag att jag ser mer och mer att frågorna lyfts upp. Men alla önskar att det hade gjorts snabbare, det gör jag med.

Sin egen bakgrund har hon alltid valt att se som en fördel.

–Jag kommer alltid vara både iransk, amerikansk och svensk och kvinna. Och jag vill vara alla de sakerna och ser dem som en fördel. Jag kommer aldrig acceptera att min bakgrund skulle vara en nackdel.