Det gäller att väva samman klimatåtgärderna med stödet till social utveckling, bättre infrastruktur, stadsutveckling, förbättrat jordbruk och säkrare vattentillgång i utvecklingsländerna. Det understryker Katherine Sierra, Världsbankens chef för uthållig utveckling, i ett samtal med SvD Näringsliv.

–Om vi enbart gör klimatförändringarna till en miljöfråga kommer vi inte så långt. Om vi verkligen vill ta uthållig utveckling på allvar måste vi bädda in det i huvudfåran av vårt utvecklingsarbete, säger hon.

–Visst finns det motstridiga intressen. Men vi har lärt oss att de kan hanteras. Det finns mer att förena än vi tror.

Enligt Katherine Sierra har Världsbanken på senare år ökat sin långivning till energieffektivisering och förnybar energi i utvecklingsländerna till mångmiljardbelopp, räknat i dollar.

–Bankens uppdrag rör sig allt mer från traditionell energi till att mycket mer aggressivt gå in i energieffektivitet och förnybar energi. Men traditionell energi utgör fortfarande en stor del av vår portfölj.

Som exempel nämner hon bland annat stöd till system för snabba busstransporter i några mexikanska städer och utveckling av effektivare kraftnät i Turkiet. Banken stöder även projekt i länder som Kina och Indien.

Världsbanken har fått kritik för sitt stöd till fossila bränslen, men enligt Katherine Sierra är de oundvikliga under lång tid framåt, för att till exempel få fram säkrare elförsörjning eller klara behoven av kraft till sjukhus och skolor i många fattiga länder.

För att mildra klimatbelastningen av fossila bränslen inriktar sig Världsbanken allt mer på naturgas och så kallad ren kolteknik, uppger hon.

–En del av våra klienter arbetar mycket aktivt med att ändra sin energimix och sitt tänkande. Andra, framför allt fattiga länder, kan också vara intresserade av det, men många av dessa teknologier är ännu mycket dyra. Och en del fattiga har ingen tillgång till energi alls, och då är det inte så stor mening att tala om energieffektivitet, även om vi försöker bidra med finansiering och analyser som pekar på alternativ.

För att komma åt problemen bygger Världsbanken tillsammans med regionala utvecklingsbanker upp mångmiljardfonder som ska ge stöd till ny energiteknik för att försöka förena målen att nå ekonomisk tillväxt och ordna energi åt de fattigaste ”på ett grönt sätt”.

–Världsbanken försöker göra praktiska saker och få fram en blandning av olika finansieringar till projekt på nationell nivå. Men vi är inte inblandade i själva klimatförhandlingarna.

I spetsen går ofta utvecklingsländernas storstäder, fortsätter Katherine Sierra.

–Många städer är mycket sårbara för klimatförändringar eftersom de vanligen ligger i kustområden. Borgmästarna ligger i många fall före sina länders regeringar i tänkandet kring hur de ska få en mer uthållig framtid.

Dessa städer försöker skapa sig en effektivare energianvändning, bättre transportsystem och ökat skydd mot klimatrelaterade katastrofer.

–Många borgmästare gör detta för att förbättra tillgången till jobb, säkerhet och göra städerna mer attraktiva för företag, snarare än att ha klimatet som utgångspunkt.

–Vi bryr oss egentligen inte om vad de kallar det. Det viktiga är att man verkligen kan få mer effektiva städer med bättre infrastruktur så att de fattigaste kan utvecklas samtidigt som de lokala utsläppen sänks.

–Men det är klart att kostnaderna är ett problem. En del nya system har man inte råd med än. Eller åtminstone verkar det så eftersom kapitalkostnaderna är så höga de första åren.

Därför behövs finansieringsstöd så att städerna kan komma över kostnadströskeln och exempelvis förnya sina transportsystem eller sanera sina slumområden för att bli mer energieffektiva, framhåller Katherine Sierra.