För ett år sedan såg det mycket mörkt ut för svensk modeindustri. Finanskrisen hade slagit knockout på marknaden och ­under vinterns försäljning blev många jackor och kappor hängandes kvar på butikernas klädstänger. Detta gjorde att ett flertal företag också fick mindre budgetar till i år.

Enligt Moderådets vd Lotta Ahlvar var det riktigt deppigt i början av året men under sommaren började det att se ljusare ut.

Den svaga svenska kronan gav ­detaljhandeln en rejäl skjuts ­under juli månad i samband med att fler stannade hemma under semestern och fler utländska ­turister besökte landet.

Och oktober bjöd på riktig fest för klädförsäljningen som steg med 6 procent.

Däremot backade den med 0,8 procent i november jämfört med samma månad i fjol. Men trots en dipp i november tror Lotta Ahlvar att nästa år kommer att bli ett bra år för modebranschen.

– Det finns en större optimism i alla led – bland tygleverantörer, producenter och butiker. Jag känner mig positiv inför det nya decenniet som jag tror kommer att bjuda på större fokus kring miljö och hållbarhet, säger hon.

Det senaste årtiondet har det varit stark framväxt av svenska modeföretag som har ökat kraftigt i antal. Några av de mest kända varumärkena som vuxit fram är Odd Molly, Acne, Filippa K och Wesc. Vid sidan av dessa finns en mängd mikroföretag inom branschen.

Men trots att allt fler kämpar om kundernas uppmärksamhet finns det utrymme för alla som har en stark affärsidé, menar Stellan Hellström, aktieanalytiker på Nordea som har detaljhandeln som bevakningsområde.

– Det går inte att jämföra svenska modeföretag då de skiljer sig åt både vad gäller försäljningssiffror och målgrupp. Det finns ingen gemensam nämnare mellan nya uppstickare och etablerade kedjor, säger han.

Däremot tror han att det är ­positivt för de mindre aktörerna att de stora klädjättarna finns på marknaden och vice versa.

– De nya bolagen har skapat ett större intresse för mode vilket har gynnat de etablerade kedjorna som i sin tur kan inspirera nya aktörer.

I samband med att antalet svenska modeföretag blev fler i början av 2000-talet myntades uttrycket ”det svenska modeundret” av medierna. Men inget tyder på att det finns ett modeunder.

Hennes & Mauritz huvudägare Stefan Persson sågade uttrycket rejält i en intervju med tidningen Dagens Industri i november då han sa att det inte finns ett modeunder. Och även om exportsiffrorna för branschen växer ­duger det inte, enligt Stefan Persson, ­eftersom de flesta företag som omnämns i medierna har en ­omsättning som är mindre än Hennes & Mauritz butik i Solna.

Oavsett modeunder eller ej tror Lotta Ahlvar på fortsatt tillväxt bland modeföretagen.

– Vi har väldigt många duktiga modeskapare i Sverige och ju fler aktörer det finns på marknaden desto större intresse för svenskt mode. Numera pratas det om mode i alla möjliga sammanhang och man tittar på branschen ur en mängd aspekter, säger Lotta Ahlvar.

Första veckan i februari nästa år går modeveckan Fashion Week by Berns av stapeln i Stockholm. Annika Frisch, som är marknadschef på Berns Salonger, berättar att intresset för modeveckan är större än någonsin.

– Många av våra svenska varumärken syns i internationell press och hos globala återförsäljare i större utsträckning än tidigare. Även om modebrancshen och klädmodet blir mer och mer globalt sticker de svenska varumärkena ut.

Hon menar att det framför allt är formgivning och god kvalitet som kännetecknar det svenska modet.

– Det blir allt större fokus på vad kläderna innehåller för material och var de produceras. Trenden går åt att det blir ett mer hållbart mode och där ligger ­Sverige långt fram.

Vad gäller alla de nya modeföretag som har startats det senaste decenniet tror Annika Frisch att det finns plats för alla om de även lyckas etablera sig i utlandet. Där­emot krävs det mer stöd från staten om alla mikroföretag ska kunna växa.

– Det behövs ett ökat stöd till alla små företag som måste ta sig över en tröskel innan de hittar återförsäljare och lyckas sälja.

Och att svenska kläder säljer syns tydligt på fjolårets exportsiffror. I fjol uppgick exporten av svenskt mode till drygt 10 miljarder kronor, enligt branschorganisationen Teko. Den totala exporten av både textilier och kläder uppgick till nära 18 miljarder kronor. Trots lågkonjunktur ser det ut som att exporten fortsätter att växa. De preliminära siffrorna för 2009 pekar på en fortsatt ­exportuppgång med 2 procent för kläder.

– Under det fjärde kvartalet har det kommit signaler att det är tufft, men om det sker en vändning snabbt, redan nästa år, kommer den svenska tekobranschen är klara sig bra. Vårt reningsbad har redan skett och vi är redan så slimmade som man kan vara i dag, säger Ola Toftegaard, vd på Teko.