Alexander Bard, 47, anser att vi alltjämt står mitt i ett generationsskifte i hur vi konsumerar medier. Vi har flyttat tv och tidningar som en arena för politiken och näringslivet över till en värld där webben tar över mer och mer.

- Det är klart att där finns en diskrepans för de bästa cheferna i näringslivet är minst 50 år gamla. Men de har ingen aning om den här världen, medan deras barn och kanske barnbarn lever i den och ser den som en självklarhet. Det skapar en hel del missförstånd och förvecklingar som man bara kan undvika genom att låta världarna närma sig varandra, säger han.

Är medelålders chefer fortfarande dåliga på att utnyttja nätets kommersiella möjligheter?

- Varumärkesbyggande är viktigare än någonsin och har varit det i minst 20 år. Det är nästan en klyscha att ens säga. Men vad varumärkesbyggande verkligen innebär är det färre som känner till. Många tror att man kan sitta på en reklambyrå och hitta på ett märke och ett namn. Men man måste hela tiden koppla samman det med mottagaren. Där är webben unik, för där kan man få kontakt med 15-20 000 människor varje dag och få dem att komma till en särskild sajt dag efter dag.

- Att få kontakt med så många är guld värt för företagen. Men sättet att ta kontakt med dessa människor är väldigt viktigt – det görs oftast alldeles för tafatt och klumpigt. Och responsen är omedelbar – folk på webben stöter ifrån sig saker direkt som de inte bett om att få lyssna på. Det är oerhört svårt att i förväg veta om man har kommunicerat till rätt grupp, det vill säga de som är intresserade av produkten eller tjänsten, säger Alexander Bard.

- Många tror då att det är deras strategi som har misslyckats, men då är tillvägagångssättet fel. Men man måste vara darwinistisk och våga prova. Många företag väljer att hellre vara passiva, men konservatism har aldrig lönat sig när man provar nya medier.

Facebook har varit försiktiga med att släppa in annonsörer för nära medlemmarnas aktivitet på den egna sidan efter protester. Är deras strategi lyckad?

- Ja, de använder sig av det som i internetsociologin kallas för nätverksdynamik. De provar olika modeller men drar också blixtsnabbt tillbaka saker som inte fungerar eller får negativ respons. Men de provar ständigt nya saker och det accepterar konsumenterna. Det förutsätter dock att Facebook och andra företag är lyhörda för röster som säger: ”Nej, det där vill jag inte ha, ta bort!”.

Konsumentbeteendet på webben är obarmhärtigt snabbt och kan hissa eller dissa olika företag från dag till dag, är Alexander Bards slutsats. Sajter som hela tiden utvecklas och uppdateras med nya tjänster och funktioner vinner konsumenternas sköra lojalitet, det visar succén Facebook. Utveckling och pålitlighet är a och o om webbkonsumenten inte ska inleda otrohetsaffärer. Som ett annat lyckat exempel tar Bard internetjättarnas agerande när det gäller oönskad och icke-beställd reklam till mejlboxen, spam.

- Spam var för fem år sedan ett stort problem. Men idag pratar vi knappt om den. Orsaken är att spam-mejlarna först flyttade över sin verksamhet till personers webbaserade konton. Då flyttade de allra flesta sina konton till Googles Gmail, Microsofts Hotmail och Yahoo. Och det gjorde vi inte för att vi gillar multinationella företag, men för att vi vet att de har enorma resurser att sätta in smarta spamfilter. Hela deras verksamhet skulle gå om de inte hade sådana. Små webbhotell i Sverige och andra länder har alltså slagits ut. De har inte råd att tävla med de andra. Det är orsaken till att vi kan ha mejltrafik som inte kostar oss någonting.

Men IT-säkerheten på många svenska bolag är ändå underutvecklad och gammalmodig, tycker Bard.

- Fortfarande sitter anställda på svenska företag varje dag och rensar spam i 45 minuter, för att företaget envisas med att ha ett eget mejlprogram som byggdes upp för tio år sedan. Det är fruktansvärt ineffektivt! Vi litar mest på de aktörer som har mest att förlora på att inte sköta sig. Facebook kommer blixtsnabbt att tappa till sina konkurrenter om de inte ser till att sajten fungerar och utvecklas.

I höst kommer den alltid lika debattsugna Alexander Bard att ge sig in i politiken. Vilket parti han gått med i vill han inte tala om.

- Det finns en detaljerad plan för de närmsta tre åren som handlar om hur jag ska arbeta. Men jag har inga planer på att kandidera till riksdagen utan jag vill lära känna mitt parti invändigt. Men det jag brinner för i politikens värld är it-frågorna. Jag gör till exempel ingen hemlighet av att jag är motståndare till FRA-lagen.

Du är medlem popgruppen BWO, skriver böcker, håller föredrag och nu ska du också engagera dig som politiker. Hur hinner du med allt?

- Jag har inga barn.