Han hette Curt Degerman och gick bort i höstas, 60 år gammal. För alla i sin hemstad var han dock mer känd som Burk-Curt. I över trettio år var mannen med de slitna kläderna, cykeln och kassarna fulla av tomburkar en del av stadsbilden.

Han finkammade gator och torg i jakt på pantbara tillgångar, levde ensam och unnade sig aldrig någonting, inte ens en telefon. Burk-Curt levde som en fattig man. Men han hade en hemlighet.

Efter sin död visade det sig att mannen med tomburkarna ägde en tomt, två hus, 124 guldtackor och 8 miljoner kronor i Luxemburgfonder, allt som allt 12 miljoner kronor.

Som recept för att bli förmögen är Burk-Curts metod lika enkel som effektiv. Håll järnkoll på dina utgifter och investera det du har i tillgångar som ger avkastning, år efter år.

När enkronor staplas på varandra under lång tid förökar de sig och blir miljoner. Faktiskt inte så olikt det budskap som många hyllade experter lär ut.

I boken Rich Dad, Poor Dad pekar Robert Kiyosaki bland annat på att det som skiljer rika från fattiga är att de fattiga arbetar för pengar, rika låter pengar arbeta för dem. Och att rika fokuserar på att bygga upp tillgångar som ger avkastning och minimera sånt som bara slukar pengar.

Burk-Curt hade också en långsiktighet som skulle få självaste Warren Buffett att lyfta på hatten. När oraklet från Omaha får frågan om vad som är hans stora hemlighet svarar han: Jag säljer aldrig.

Miljonerna till trots ter sig Burk-Curts liv som ganska tragiskt. Och vad betyder pengar om man är ensam?

Men kanske kommer hans öde att plockas upp av någon placeringspredikant och förpackas i en färgglad investeringsbibel med en amerikanskt säljande titel. How to be a millionaire: If Can-Curt Can, you Can!