På många platser i USA är det vanligt med så kallad ”garage sale” där man säljer sina uttjänta prylar på gården. Den som inte har tid eller ork ställer bara ut grejorna på trottoaren så att vem som helst kan ta dem. Mindre saker försvinner ofta ganska snabbt, medan större kan bli stående längre.

Ett exempel som det pratades om i San Francisco förra året gällde en soffa som ingen tycktes vilja förbarma sig över. Men så en dag satte ägaren ut en skylt ”Sale – 50 dollar”. Efter bara ­någon timme var soffan stulen. Oavsett om det är sant eller inte säger det något om de signaler som priset sänder ut.

Ett högt pris kan associeras med kvalitet eller exklusivitet. Det kan också vara ett sätt att visa upp att man har råd. I det nyrika Ryssland sägs ett högt pris vara ett av de bästa säljargumenten.

Ett färskt exempel från bostadsmarknaden gäller en fashionabel Köpenhamnsvilla som kostade 35 miljoner danska kronor, men inte blev såld. Då höjde mäklaren priset. Efter att ha varit till salu i över ett år har priset nu stigit till 48 miljoner kronor, vilket motsvarar över 60 miljoner svenska kronor.

”Det finns inte många hus som det här i Danmark och de danska miljonärerna blir inte fler” säger mäklaren till Di.se.

–Många tycker sig ha bra koll på vad saker och ting kostar. Men i själva verket är det ofta precis tvärtom, konstaterar Jens Nordfält, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Han gick för några år sedan en förhandlingskurs där en övning gick ut på att deltagarna, två och två, utan någon som helst förhandsinformation skulle köpa och sälja aktier till varandra. Resultatet blev en enorm spridning i pris där den enskilt viktigaste faktorn var det första budet.

–Drog någon till med 25000 slutade affären högt, säger han och betonar att det mesta handlar om psykologi.

Det kanske kan vara något att tänka på i väntan på att containern ska frakta bort det som inte lägre får plats i förråden hemma.

Värdet ligger inte i betraktarens öga, som klyschan predikar. Det sitter i prislappen!