Efter att de två tornen vid World Trade Center förstördes i terrorattacker den 11 september 2001 tog världens arkitekter, ingenjörer och finansiärer sig en rejäl funderare. Så började de bygga super-tall towers, STT.

Ordet skyskrapa var liksom inte tillräckligt längre för att beskriva de nya byggnaderna och de utmaningar de medför. Superhöga räknas byggnader som är över 300 meter.

BILDSPEL Dubais spektakulära byggen

Det fanns 324 byggnader i världen som var högre än 150 meter år 1980. Femton år senare, 1995, fanns det 820. Men i slutet av 2008 fanns det 2922 sådana byggnader, enligt Council on Tall Buildings and Urban Habitat (CTBUH) i Chicago, som blivit den internationellt erkända instans som avgör vilka byggnader som är högst.

Antalet riktigt höga hus har därmed haft en ökning med hela 350 procent på tio år. Medan 85 procent av alla höga byggnader fanns i Nordamerika 1980, byggs de nya giganterna över hela världen. I slutet av 2008 hade Nordamerikas andel sjunkit till 30 procent. Mellanöstern, som knappt hade ett enda hus över 150 meter för ett decennium sedan, har idag 10 procent av de superhöga byggnaderna.

Burj Dubai delar ödet med många andra byggnader som haft titeln världens högsta hus – de verkar alltid bli klara samtidig med en ekonomisk kris. Chryslerskrapan och Empire State Building blev färdiga 1930, ett år efter den stora börskraschen.

World Trade Center och Sears Tower i Chicago invigdes under den första oljekrisen 1973–74 medan Petronas Towers i Kuala Lumpur, Malaysia, var nästan färdigt när Asienkrisen bröt ut.

Och bara någon månad innan Burj Dubai skulle invigas var emiratet Dubai tvunget att få ett krislån på tio miljarder dollar från sin rika granne, emiratet Abu Dhabi.

Invigningen var ursprungligen planerad till 2008, men har försenats. Nu har den 4 januari valts för att dagens härskare i Dubai, shejk Mohammed bin Rashid Al-Maktoum, då firar sitt fyraårsjubileum på tronen. Han hade nog inte räknat med att det skulle ske mitt i en fastighetskris.

Det första tecknet på den annalkande krisen kom för drygt ett år sedan, den 4 december 2008, då det statligt ägda fastighetsbolaget Meeras avlyste planerna på att bygga en ”stad-i-staden” som skulle kosta 95 miljarder dollar och heta Jumeirah Gardens.

Marknadsanalytikern Proleads har uppskattat att projekt värda 582 miljarder dollar, eller 45 procent av alla planerade projekt, har lagts i malpåse i Dubai och resten av Förenade Arabemiraten.

Ägaren till Burj Dubai, Emaar, har inte sagt hur stor andel av byggnaden som hyrts ut. Den är mittpunkten i det som ska bli världens största butikscentrum inomhus, med 1200 affärer. 30000 lägenheter byggs också i området.

Kreditvärderingsinstitutet Standard&Poor’s har sänkt Emaars obligationer till skräpstatus, liksom Dubai Holdings, som står bakom de konstgjorda öarna The Palm och The World, med sina lyxhus.

Eftersom det kan ta tio år att planera och genomföra byggandet av ett superhögt hus som Burj Dubai är det inte så lätt att pricka in konjunkturen.

Uppdraget att leda projektet gick till Turner International, som har ansvaret för många av de högsta och mest komplicerade byggnaderna i världen. Koreanska Samsung är entreprenören som utför byggarbetet, tillsammans med belgiska Besix och Dubaiföretaget Arabtec.

För att klara av att bygga Burj Dubai på 48 månader fick det inte ta mer än tre dagar att bygga varje våning. På grund av hettan kunde betongarbetet bara ske under natten, då det ”bara” är 30 grader varmt. Det var ändå för mycket för betongen, som kyldes ned genom att man blandade in is.

Ju högre ett hus är, desto större del av byggnaden måste användas till hissar. Burj Dubai kommer att ha världens snabbaste hissar, som kommer att gå tio meter per sekund. Det finns också tvåvåningshissar, med plats för 21 personer i varje.

Tomtpriset är en avgörande faktor, men till sist blir huset så högt att det egentligen inte lönar sig att bygga en våning till, eftersom det innebär att andra investeringar måste göras. Men, som Jason Barr, på Rutgers University i Newark, påpekar:

–Skyskrapor är inte bara höga hus. De är symboler och konstverk. Tillsammans skapar de en separat enhet – en stads skyline – som har sin egen symbolik och estetik.

–Skyskraporna används för att visa styrka för dem som bygger dem, om det så är spekulativa fastighetsbolag, stora internationella företag eller myndigheter. De ska inte bara ge vinst, utan också status. Av det skälet är höjden en strategisk beståndsdel.