Hur ser mobilen, datorn och den andra elektroniken du använder ut 2030? Det vet du naturligtvis inte. Och det gör inte Henry Tirri heller.

Han är ändå forskningschef för Nokia, världens största tillverkare av mobiler, och i jobbet ingår att ha en bild av hur det kan bli då. Annars blir det svårt att rikta in forskningen.

– Omkring 60 procent av våra projekt siktar på de närmaste fem åren och resten på de närmaste tio åren. Men jag brukar tänka längre än så. 2020 ligger ju redan inom det överblickbara och då får man se fram emot 2030 när nanotekniken hunnit mogna och fundamentalt ändra på saker säger Henry Tirri och viftar ­entusiastiskt med armarna.

Ja han har faktiskt lite svårt att sitta still när han ska förklara vad alla hans forskare ägnar sig åt. Det handlar om allt från att ta fram nya material som kan användas i mobilerna till nya sätt att styra mobilerna och att få dem att själva känna av vad som händer i omgivningen.

Bakom sig har Henry Tirri en lång akademisk karriär i datavetenskap och han har bland annat arbetat med artificiell intelligens, sökteknik och trådlösa sensornätverk. Mycket av det lär han ha direkt nytta av på sitt nya jobb när han ska försöka styra Nokias forskning.

Det är en drastisk omställning för mobil- och it-världen Henry Tirri ser framför sig. Datorkraften flyttar in i allt fler apparater, vi får trådlös anslutning till internet överallt och nya material gör att ­apparaterna får nya användningsområden.

Henry Tirri pratar om hur han sett datakraften gå från stordator, minidator, persondator, bärbar dator och vidare till dagens datorlika mobiler. Mobilerna kopplas nu också upp till ett internet som har förvandlats rejält från ursprunget.

– Med mobilen lägger vi till en massa funktioner. Den är gjord för att ständigt kommunicera och har kamera, gps och andra sensorer inbyggda som gör att vi ständigt får information om världen omkring oss. Dessutom har vi den alltid med oss, säger Henry Tirri.

Föga förvånande arbetar hans forskare bland annat med teknik just för hur mobilerna ska kunna registrera vad som händer runtomkring oss, bearbeta informationen, skicka iväg den och sedan återkomma med en bättre bild av vad som händer runtomkring.

Ett typiskt exempel är de tester Nokias forskare har gjort i Kalifornien där bilister fått använda en mobil med inbyggd gps för att ständigt skicka information om hur läget är på vägarna. Informationen bearbetas i en central dator som sedan skickar tillbaka uppgifter till bilisterna om hur de bör köra för att slippa köer.

Den här tekniken är redan långt framme. Men Nokias forskare tittar även på sådant som i dag känns högst overkligt och som har att göra med hur vi i framtiden ska styra våra mobiler, datorer och andra apparater och kanske också hur vi ska kunna prata utan att använda rösten.

– Jag förstår inte varför någon egentligen tror att vi vill prata med våra mobiler. Jag pratar varken med mina skor eller med min väska så varför ska jag prata med min mobil? frågar sig Henry Tirri.

Däremot tror han på en ny typ av kommunikation. Han försäkrar att det inte handlar om telepati och har snart en förklaring.

– De flesta av oss talar lite högt för oss själva. Den aktiviteten kan man mäta och skicka iväg som en signal (exempelvis via mobilen). Jag skulle till exempel kunna sitta här i rummet och prata med en annan person utan att du hör vad jag säger.

– Du tror det är science fiction. Man jag jobbade på NASA (det amerikanska rymdprogrammet) i slutet av 1990-talet och där var det en del av forskningen eftersom den här typen av kommunikation skulle vara väldigt användbar i rymden, säger Henry Tirri.

Vad som verkligen blir resultatet av den forskningen återstår att se. Det gäller även de satsningar Nokia gör inom nanotekniken. De är väldigt långsiktiga och kan om de lyckas leda till att vi använder mobiler och annan hemelektronik på helt andra sätt än tidigare.

– Nanotekniken kan leda till dramatiska förändringar. Men vi vill ju åstadkomma disruptiv teknik (som ändrar spelplanen). Det är ju därför vi forskar, säger Henry Tirri.

Ur det perspektivet kan man väl tycka det blir lite märkligt när Henry Tirri också pratar om att det är allt färre företag utanför läkemedelsvärlden som håller på med riktig forskning. De flesta teknikföretag ägnar sig mest åt utveckling och många tidigare kända forskningslabb har fått en betydligt svagare ställning.

Henry Tirris egen teori är att företag startar stora forskningslabb när det finns ett tryck från utsidan och det behövs ett stort kliv framåt. Så kom Nobelpristyngda Bel Labs till för att lösa många grundläggande problem med telekommunikation och så var det när persondatorn etablerats och Microsoft startade sin forskning.

För Nokia handlar det nu om att smälta samman mobilvärlden med internet. Det är ett nytt stort steg och ingen vet vart det leder.

– Nokia är mitt inne i ett industriområde där forskningen är helt avgörande för om du ska lyckas eller inte. Ju större osäkerheten är desto mer behöver du forskningen, säger Henry Tirri.