Christer Fuglesang och hans sex austronautkollegor på Discovery är en del i jätteprojektet att bygga den internationella rymdstationen ISS. Bygget påbörjades 1998 och enligt europeiska rymdstryrelsen ESA beräknas stationen totalt kosta runt 900 miljarder kronor (100 miljoner euro). Det är drygt 100 miljarder kronor mer än vad det kostar att driva Konungariket Sverige under ett år (statsbudgeten för 2006 är 780 miljarder kronor).

Sverige är med och finansierar via ESA, men är tillsammans med Danmark den minsta bidragsgivaren och betalar cirka 20 miljoner kronor per år.

Amerikanerna lägger desto mer pengar. Nasa-chefen Michael Griffin påpekade nyligen i ett svar på en kritisk debattartikel i tidningen USA Today att Nasas rymdprogram bara kostar amerikanerna 15 cent per person och dag. Totalt blir det cirka 16 miljarder dollar, eller 115 miljarder kronor per år.

De enorma summorna har lett till kritik mot rymdprojektet; Rymdforskning sker ofta lika efffektivt och mycket billigare från obemannade stationer menar kritikerrna.
Men bemannade rymdfärder har också stöd från många håll. Ska vi på sikt ha bemannade baser på månen och kanske även Mars, måste vi veta mer om hur människan påverkas av rymdlivet, resonerar de.

Den dyraste delen av en rymdfärd är utbildningen av austronauterna, men exakt vad Christer Fuglesang och hans sex kollegors två veckor långa rymdresa kostar är svårt att få fram.

Priset för en turistresa i rymden är däremot ute på marknaden. 190 miljoner kronor vill Ving, som annonserar i svenska tidningar idag, ha för att skicka en privatperson ut i rymden. Tidigare rymdturister rapporteras ha betalat någonstans runt 150 miljoner kronor. Men om du kan vänta till 2009 när Richard Branson hoppas vara flygklar med sitt rymdcharterbolag Virgin Galactic kan en rymdresa köpas för nätta 1,5 miljoner kronor, enligt BBC News.