Rika svenskar gladdes över att förmögenhetsskatten försvann 1 januari 2007. Men andra ”drabbades”, bland annat SCB och alla statistikanvändare eftersom förmögenhetsstatistiken nu riskerar att blir sämre. Detta till följd av att bankerna med flera från och med inkomståret 2008 inte längre ska lämna kontrolluppgift på banktillgodohavanden, aktie- och fondinnehav, obligationer och skulder. Plötsligt har vi inte stenkoll på hushållens förmögenheter.

Sverige och även Norge har till skillnad från de flesta andra länder mycket tillförlitlig förmögenhetsstatistik. Uppgifter baseras helt på registerkällorna och man behöver inte göra urvalsundersökningar.

När kontrolluppgifterna för finansiella tillgångar nu försvinner rycks en del av statistikbasen bort, något som regeringen bekymrat sig över och bett SCB titta närmare på. I en PM skissar SCB på en del idéer och man räknar med att ”komma en bra bit på väg”, skriver myndigheten.

Ett mera udda problem råkar magasinet Connoisseur ut för. Tidningen, med en upplaga 2007 på drygt 40 000, distribueras gratis fyra gånger om året till personer som har en årsinkomst på minst 1,2 miljoner kronor och/eller en nettoförmögenhet på minst 5 miljoner kronor. Förmögenhetsuppgifterna hämtar tidningen från Skatteverket. Men eftersom förmögenheterna inte längre deklareras får man inga adressuppgifter.

–Meddela oss om du vill fortsätta att få Connoisseur, skriver chefredaktören Peder Lamm i ett brev till läsekretsen.

Den nuvarande förmögenhetsstatstiken omfattar uppgifter för samtliga personer i riket och täcker inkomståren mellan 1999 och 2005. I vår produceras statistik för 2006. Det sista året det är möjligt att få fram statistik enligt nuvarande modell är för 2007, den redovisas våren 2009.

Merparten eller cirka 70 procent av uppgifterna som ligger till grund för statistiken utgörs av reala tillgångar som främst fastigheter. Uppgiftskällorna för dessa tillgångar påverkas inte av de slopade kontrolluppgifterna.

Men det blir problem med att beräkna värdet på aktier ner på individnivå när aktieposterna är under 500 aktier. Kontrolluppgifter för aktieutdelningar är dock kvar, varför SCB kan göra skattningar över småspararnas aktieinnehav. Det kan också bli problem med att beräkna behållningarna på bankkonton, skulder med mera. SCB kan använda kontrolluppgifter på ränteinkomster och ränteutgifter men då får man bara fram ungefärliga belopp.

För att testa olika modeller vill myndigheten genomföra en pilotstudie. Denna väntas kosta 500 000 kronor.