Den moderna våningen på 300 ljusa kvadratmeter i tre etage och fem meter i takhöjd, har en filmisk utsikt över Manhattan. Huvudnumret på lägenhetens första plan är klocktornets fyra väldiga urtavlor, som omvandlats till fönster. Mellan visare och romerska siffror kan man skåda ut över Brooklyn Bridge, Frihetsgudinnan och båtarna som tuffar fram på East River.

Arkitekterna har tänkt på allt. Från badkaret är utsikten lika magnifik som från toalettstolen och en smal trappa leder upp till en väl tilltagen takterrass, som imponerar på vilken nitisk fastighetsspekulant som helst.

–Jag kan inte tänka mig en bättre plats för en grillkväll med vänner, säger den italienske designern Stefano Venier och lutar sig över det farligt låga terrassräcket.

Om vännerna dricker vin och blir berusade kanske det är bättre att hålla till i den väl tilltagna köksavdelningen på bottenplanet, som Venier har designat. Bara kökets inredning, med idel exklusiva vitvaror och bänkyta av importerad italiensk sten, har kostat motsvarande 2 miljoner kronor.

Se bildspel på våningen här.

Fram till för två år sedan var klocktornets takvåning inget annat än ett stökigt och oljigt maskinrum som drev runt de väldiga uren i den berömda klockbyggnaden. Men fastighetskungen David Walentas, som äger större delen av alla byggnader i Dumbo (området mellan Manhattan Bridge och Brooklyn Bridge), såg potentialen. Han struntade i den dystra stämningen på New Yorks bostadsmarknad och plöjde ner miljontals dollar i projektet. Den som är intresserad av unika, en-på-miljonen-objekt bryr sig ändå inte om pengar, resonerade han.

Köparen av lägenheten behöver inte oroa sig för att bosätta sig i ett tickande kaos. Maskinerna har ersatts av små dosor på baksidan av klockorna och visarna drivs framåt med ett knappt hörbart surrande. Dessutom justeras tidsinställningen av satelliter. Det finns ingen risk att bli förvirrad av klockor som går i otakt och visar olika tid.

Våningen i klocktornet står i en klass för sig, i det här fallet handlar om rekorddyr superdesign. Den övriga bostadsmarknaden i New York är fortfarande trög, men visar tecken på uppgång. Fastighetspriserna har sjunkit rejält, en genomsnittlig Manhattanlägenhet har gått ner med 23 procent från slutet av 2008.

–Den som har pengar att investera har ett guldläge, säger fastighetsmäklaren Joe Green, grundare till Lang Realty. Köparen har övertaget och kan spela ut desperata säljare mot varandra.

När krisen slog till drabbades nybyggen särskilt hårt. Lägenheter i attraktiva områden, där spekulanterna tidigare köpt sina hem redan innan väggarna monterats upp, var plötsligt omöjliga att sälja. Splitter nya fastigheter gapade tomma eller blev aldrig färdiga, för pengarna tog slut.

Idag börjar försiktiga spekulanter komma tillbaka. Men de ställs inför ett svårt val. Ska de slå till och köpa en lägenhet till starkt reducerat pris utan att veta om andra hakar på, eller ska de vänta och tvingas se priserna stiga?

Slår man till tidigt och upptäcker att övriga lägenheter i huset inte går att sälja har man dragit en nitlott och kanske till och med satt sin investering på spel. Väntar man tills andra flyttar in riskerar man att betala mycket mer pengar för sin bostad än sin riskvilliga granne, eller inte ha råd alls.

–Många köpare är fortfarande ängsliga, säger mäklaren Joe Green. De tänker: Jag har ett jobb idag, men vad händer i morgon? Men det börjar röra på sig.

Om det finns ljusglimtar på New Yorks bostadsmarknad, ser det fortsatt dystert ut för den som försöker sälja kommersiella fastigheter. Kontorslokaler, till en yta som motsvarar över 900 fotbollsplaner, står tomma på Manhattan idag och priserna har sjunkit med 40 procent sedan 2008. Om botten är nådd återstår att se.

Under tiden tickar uren i Brooklyns klocktorn vidare.

Se bildspel på våningen här.