Om Christer Gardell tyckte att kvinnor borde bli bättre på att tävla verkar riskkapitalisten och investeraren Sven Hagströmer tycka att kvinnor kunde bli bättre på att leka. Leka i överförd bemärkelse, arbete som lek, där vi vågar pröva, se hur långt det bär, vågar misslyckas, för att sedan borsta av oss och resa oss igen. Sådant som kännetecknar just entreprenörer, den grupp som Sven Hagströmer med stolthet räknar sig till, och den grupp som han under våren kommer att lyfta fram i SVT:s program ”Draknästet”, som har premiär på torsdag 23 april.
Där ska entreprenörer söka kapital hos en jury av riskkapitalister, de så kallade ”drakarna”.
– Det är inte för pengar jag gör det, säger Sven Hagströmer och skrattar.
– Jag hoppas förstås att både få vara med och visa upp entreprenörskapet för en stor allmänhet och att jag ska hitta något väldigt spännande som kan bli något att satsa på. Plus att det ska vara lite ”Bonde söker frudramaturgi”. Vi drakar ska ju tävla med varandra om projekten också. Alla ska ju odla sin personlighet ”in extreme”, man får inte lägga band på sig.
Nu tror kanske ingen som är bekant med Sven Hagströmer att det är en över-hängande risk att han skulle lägga band på sig. Han är knappast en letargisk, hämmad eller pretentiös person, utan en av de mer entusiastiska vägröjarna som det här landet känner. Sven Hagströmer är också känd för att ha behållit ett underdogperspektiv, även om han råkar vara en svensk, välbeställd, framgångsrik man med ett bra kontaktnät.
Han har försvarat tidigare nämnde Christer Gardell, Tomas Nicolin, Tenstakidsen, små entreprenörer mot Svenskt Näringsliv, han var med och grundade Junilistan och röstade nej till euron. Helt enkelt väldigt antietablissemang. Faktum är att han stämmer ovanligt väl in på karaktärsbeskrivningen av vad Ronny Ambjörnsson, professor i idéhistoria, kallar en ”homo ludens”, en lekande människa.
– Det där med outsider är kanske en illusion, men det är min största tillgång, en sorts nyfikenhet, och den försöker jag ge mina medarbetare så mycket som möjligt av. Jag är nog näringslivets Nicke Nyfiken! (skratt).
– Han är faktiskt en av mina förebilder. Livet är så jäkla tufft ändå, så det är viktigt att hitta humorn och försöka se det som händer ur nya vinklar.
För ett litet tag sedan hörde han Henrik Schyffert prata om humor, om hur de flyttar perspektivet bara lite grann, och då kan något som egentligen är allvarligt bli roligt, men flyttar man för mycket kan det tända helt snett. Henrik Schyffert är en annan inspiratör.
– Säger du ja till en massa saker händer det saker och ditt liv blir oändligt mycket roligare. Att ha pengar och en position innebär inte att man ska slå sig till ro, utan att man har ännu större möjligheter att ta sig an nya utmaningar.
– Man blir ju entreprenör för att man tycker att man har lösningen på sådant man tycker är fel. Det kan vara produkter eller religioner, det spelar egentligen ingen roll. Nu finns det ju betydligt fler manliga än kvinnliga entreprenörer, och kvinnor begär ofta mindre pengar.
Ligger kvinnor för lågt i sina ekonomiska kalkyler, i förhållande till riskkapitalister?
– Jag skulle vilja göra kvinnorna lite mer manliga i det avseendet. Jag hamnar ofta i situationer med kvinnliga entreprenörer där jag frågar dem: Men har du verkligen så att du klarar dig nu? Nu har du chansen att få in pengar. Du får inte komma efter sex månader igen och säga att pengarna är slut. Det ger ett oplanerat och ostrukturerat intryck. Du måste ta i från början så att du verkligen har marginaler.
Sven Hagströmer har också engagerat sig mycket i mångfaldsfrågor. Han är rådgivare till rektorn i Tensta gymnasium, var med och startade skolans arbetsförmedling och blir upprörd när det aktuella utredningsförslaget om att anonymisera jobbansökningar kommer på tal, där Mohammed ska få jobb lättare genom att ”heta” Kalle, eller Astrid.
Kvinnofrågan och mångfaldsfrågan går delvis ihop, hur ser du på det?
– När det gäller kvinnligt–manligt finns det ju flera delvis motstridiga tendenser, som att tjejer har börjat slåss med varandra, en del tjejer tar alltså efter killarnas negativa beteenden. Det oroar inte bara mig. Samtidigt är kvinnorna oerhört drivna och på hugget i skolan.
– Jag hoppas att kvinnliga studenter ska få bättre utdelning för det än de fick i min generation.
Du har sagt att du kan tänka dig att vara en ”nyttig idiot” för invandrare. Kan du också vara det för kvinnor?
– Jadå, jag är faktiskt mentor åt fyra kvinnor. Alla med invandrarbakgrund. Jag värnar särskilt om den här gruppen. Det är ju entreprenörer som kommer hit som flyktingar. Till ”Nordpolen”, glest befolkad och så olikt det som de kommer ifrån som något kan bli. Många av dem som kommer hit har trots det ett driv som skulle göra att de kom in i samhället, om de bara fick chansen. I stället hamnar de i utanförskap utanför städerna och beskrivs med väldigt kons tiga termer.
– Jag har också pratat med rektorn om att jag inte bara vill ha de vattenkammade eleverna, och då sade hon ”men vet du, de fyra du har, de är tvärtemot vattenkammade”! ”Men de är helt underbara” sade jag. ”De står inte att känna igen”, sade hon. ”De märker hur mycket du gillar dem.”
– De visste inte vem jag var, bara att det kom en gubbe som tyckte om dem. Nu jobbar två stycken här på banken. Deras hemspråk kan dessutom vara en tillgång, för de kan jobba med de grupperna som kunder.
Om du använder samma resonemang på den här genusfrågan …
– Det är därför kvinnor ska bli entreprenörer, då blir man inte lika låst av systemet! Att vara entreprenör tillåter dig att gå dina egna vägar och utveckla din individualitet. Det minskar diskrimineringen. Både av invandrare och kvinnor.
–När kvinnor blir entreprenörer kan de fuska lika mycket som vi män gör, om man får skämta. Entreprenörskap är en genväg till jämställdhet!
Sven Hagströmer anser att Sverige ligger efter USA när det gäller både mångfald och jämställdhet.
– Om man verkligen väljer den bäste för jobbet så blir det automatiskt fler invandrare och kvinnor. Jag menar att det stora antalet vita män snarare är tecken på att man i många företag och organisationer i Sverige fortfarande tillåts sätta tradition och kultur före lönsamhet. Där är det då ägare och styrelse som måste ligga på för att ändra på det. Man får ha förståelse för att det tar tid, men inte hur mycket tid som helst.
Har du några råd till kvinnor som startar eget?
– Ja, jag tycker att kvinnor i princip ska försöka få manliga mentorer. Det är ett sätt att komma in i den manliga världen, få ingångar och referenser.
– Om kvinnorna isolerar sig, då kan de tyvärr uppfattas som för besvärliga, och männen vågar inte anlita dem. Männen drar öronen åt sig. Det är en begåvning att vara ett socialt djur, att kunna uppträda och knyta kontakter i flera grupper än den där man känner sig mest trygg.
Hur ser du på kvotering?
– Jag tror att det är den värsta björntjänst man kan ge kvinnor. Då tror ju alla att kvinnan har fått jobbet på grund av det. Däremot strävar jag ständigt efter att hitta bra medarbetare utan att se till om det är en kvinna eller en man, och gör man det så jämnar det så småningom ut sig. Men det är också väldigt viktigt att ledningen är tydlig när det gäller att lyfta upp kvinnor, att ge dem mandat, visa att det är viktigt att alla lyssnar när kvinnor pratar. Om kvinnor kommer in i en grupp utan att ha ett väldigt klart mandat har jag märkt att de lätt blir nonchalerade av män. Är inte det den värsta form av mobbning, att ingen lyssnar?
Hur ska man bryta det då?
– Ledningen måste styra upp det. Man får konfrontera männen och säga att om du inte lyssnar på henne, om ni inte accepterar henne är det inte hon som får gå, utan du som får gå. Det är bara att sätta ner foten.




Blogga om artikeln
Länka till artikeln från ditt blogginlägg. Kopiera den här adressen:
För att komma med i listningen här behöver du också ha presenterat din blogg på Bloggportalen. Läs mer här!
E24.se ansvarar inte för det som står i bloggarna.
Bloggportalen.se