Visst, jag förstår hur vi hamnat här. Fullblodskarriärister tillbringar majoriteten av sin vakna tid vid skrivbordet. Och som en konsekvens av det vimlar det av singlar som inte hinner träffa en partner någon annanstans än just på jobbet. För många arbetstimmar skapar dessutom en uppdämd sexuell frustration som gör att du tappar omdömet.

Inte helt olikt tillståndet då du druckit fem glas vin för mycket. Båda två leder till den ödesdigra missuppfattningen att Roffe från personalavdelningen har något svårdefinierat erotiskt över sig som du skulle vilja utforska.

Kontorsromansivrare drar gärna fram argumentet att det är smart att dejta en manlig/kvinnlig kollega eftersom man redan känner honom utan och innan – vilket gör att man slipper köpa grisen i säcken. Jag kan inte säga emot mot det.

Men. Nersidorna är för många. Och för stora. in pragmatiska livshållning har räddat mig från egna kontorsromanser. Men jag har sett flera på alldeles nära håll. Genom åren har jag både klampat i frukten av en kopiatorrumssnabbis och – bokstavligen – tvingats ducka för en flygande hålslagare. För ingen relation får ett jobbigare slut än jobbflingen. Oddsen för att din kontorsromans ska sluta i barn, gemensamt sparkonto och en villa med trädäck är bara marginellt bättre än de du får på ett casino. Skillnaden är att på casinot grämer du dig en stund över förlusten men efter en vecka har du glömt croupierns illvilliga grin.

När din kontorsromans går åt helvete tvingas du möta den där personen varje dag. Möten som i bästa fall ger dig dåligt samvete och i sämsta fall orsakar okontrollerade gråtattacker som tvingar in dig på toaletten. VARJE DAG.

Och jag glömde nästan: När du kommer ut från damrummet står det fyra skvallrande kollegor och sneglar på dig – och vet exakt varför du är rödgråten. Låter det jobbigt? Det är det också.

Enda orsaken till att samtliga företag inte gör som MTG (och hälften av alla amerikanska storbolag) och helt enkelt förbjuder interkollegial dejting, är att de är rädda för att framstå som inhumana. Men tro mig, dina chefer hatar kontorsromanser. Dina kollegor också. Alla vettiga människor gör det.