– Jag blir förvånad när kvinnan berättar att hon inte vet vad blivande ex-maken tjänar, säger Birgitta Melander, erfaren advokat med skilsmässor som specialitet.

Om lågkonjunkturen blir långvarig lär antalet skilsmässor och samboseparationer öka, tror Birgitta Melander. Hon har sett det tidigare under sin 40-åriga yrkesbana med äktenskaps- och familjerelaterade mål.

– Det är när sötebrödsdagarna är slut som det lätt börjar knaka i fogarna, säger hon.

Men under åren har inte mycket förändrats när det gäller jämställdheten, är Birgitta Melanders bistra bedömning. Många kvinnor reagerar yrvaket när de inser att huset, möblerna och makens välfyllda pensionsförsäkring ryker när skilsmässan är ett faktum. De har mycket ofta stått för matinköpen, medan han stått för bilen och sommarstugan.

Hur kan det vara så här – de flesta kvinnor förvärvsarbetar ju idag och står på egna ben ekonomiskt?

– Det gäller bara för de välutbildade kvinnorna. De med lägre utbildning halkar tyvärr efter här. Kommer det en kvinnlig arkitekt, 40 plus, har hon oftast stenkoll på rubbet. Jag vill inte säga detta i diskriminerande syfte mot kvinnor som har lägre utbildning, men kvinnor med lägre utbildning är förlorare här, för de tar inte reda på sina rättigheter och skyldigheter vid en skilsmässa. De är fortfarande kvar i 50-talet, säger hon.

En annan knepig situation kan drabba den som låtit mannen eller hustrun köpa saker för bolagets räkning, som ändå används i hemmet.

- Det kan vara en fälla om maken har köpt möblerna med företagskortet, eller på något sätt köpt inredningen inom ramen för sitt bolag, fastän de finns i parets gemensamma hem. Det är mycket vanligt att jag stöter på sådana fall.

Nyligen kom en undersökning från TCO som visar att det är kvinnan som är borta från jobbet när barnet är sjukt. Bara 35,5 procent av männen tar ut sina VAB-dagar. Sett till det totala antalet föräldradagar tar dagens pappor bara ut drygt en femtedel, 21,5 procent. Den som är borta mycket från arbetet hänger givetvis inte med i löneökningstakten.

Var mannens lön högre redan när barnen kom, blir den ekonomiska klyftan mellan makarna än större under småbarnsåren. Att inte ha delat på sådant som rör barnen har alltså rena ekonomiska nackdelar vid en skilsmässa.

– Är paret gift och mannen har sparat i en pensionsförsäkring under 15 år, men inte hon, blir ju hon en förlorare, helt klart, säger Birgitta Molander.

Ett vanligt misstag för många är enligt Birgitta Molander att man har för bråttom med att fylla i och skicka in en ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten.

– Det vanliga är att man tar den blankett om skilsmässoansökan som ligger på Internet, och skickar in den till tingsrätten, utan att kryssa i rutan med särskilda yrkanden. Den rutan kan man kryssa i och begära kvarsittande, det vill säga att man vill bo kvar i den nuvarande bostaden. De flesta gör inte det och bostadsfrågan är verkligen svår i storstäderna.

– Bor paret i en bostadsrätt har i regel kvinnan inte råd att bo kvar och överta den. Har de en hyresrätt gäller att den som har störst behov får den. Innan man fyller i en blankett ska man titta på den frågan, understryker hon.

Hur ska man göra med bostadsrätten då?

– Paret får fortsätta att betala lånen och räntorna tillsammans, fram tills en bodelning är gjord. De kostnaderna kanske mannen har stått för själv tidigare och hon har betalat annat. Har hon dessutom jobbat deltid kan det här bli mycket knepigt! Jag tycker man kan kosta på sig en timmes rådgivning med en advokat för att titta på hur ekonomin, bostadsfrågan och boendet för barnen ska se ut i framtiden.

Blir du inte uppgiven när du möter dessa kvinnor, att de inte har bättre översikt över ekonomin?

- Jo, ibland. Något av det tråkigaste är att man inte tar reda på de olika rättsreglerna för samboskap och äktenskap. Är man sambo i många år och bara ska lösa ut varandra från bostaden blir det ingen kompensation för pensioner. Där är kvinnor ännu större förlorare. Jag har par som har bett att få mitt bästa råd, efter en genomgång. Mitt råd till dem har varit: Gift er! De har tackat mig mer än en gång efteråt. Då har de gemensam ekonomi och skiljer man sig måste paret dela på hemmet. Då kan det också bli frågan om att han får dela med sig av pensionsförsäkringen.

Vad är första steget om man funderar på skilsmässa?

- Dels ska man försöka gå på familjerådgivning och försöka få ihop relationen. Funkar inte det, tycker jag man ska söka rådgivning från en advokat. Kanske ska man lägga om ekonomin så att man tydligare ser vem som betalar för vad? Det är vardagstjafset som gör att äktenskapet falnar.