Varför blir det inte någon mer omgång Styrelsekraft i höst?

–Det är en fråga för politikerna. Men jag tycker personligen att det är helt rätt. Nu har man identifierat de här kvinnorna och låtit dem gå igenom de här programmen. Nästa steg är ju att de ska ut i styrelsearbete och att då ta in 200 personer till på en gång blir för mycket.

Har några av deltagarna i programmet fått erbjudanden om styrelseposter?

– Ja, minst ett tjugotal av dem, vilket vi ser som en otrolig vinst. Syftet var ju inte med projektet att de skulle komma in i styrelser på en gång, utan att de skulle ges verktyg och erfarenhet. Bland annat så har Styrelsekrafts yngsta deltagare Ida Magnusson kommit in i styrelsen för Swedbank Östersund och i Handelskammaren i Jämtlands styrelse.

Hur kommer projektet att följas upp?

– Vi har ett avslutningsevent i september, men något vi också gjort är en katalog där alla adepter presenteras. Den kommer vi att dela ut och skicka till valberedningar, styrelser och styrelserekryterare.

I Almedalen pratar ni också om en tiopunkts-lista, som tagits fram under projektets gång. Vad innebär den?

– Vi har diskuterat ett antal olika ämnen under året och nu har vi satt ihop tankegångarna till en lista med konkreta förslag på förändringar, vad företag styrelser och vad kvinnor själva kan göra för att få in fler kvinnor i styrelsebefattningar.

En av punkterna på listan är att man ska sluta säga ”kvinnlig kompetens”. Varför då?

– Ofta framställs kvinnor som om de skulle ha någon specifik form av kompetens, att de tänker mjukare eller mer på organisationen. Det är bara en felaktig föreställning. Kvinnor är lika business som män och tillför styrelsen affärskompetens, inte någon hemlig, mystificerad ”kvinnlig kompetens”.