Lönebildningens aktörer bör i stället inrikta sig på att ta ut det löneutrymme som finns.

Det konstaterar LO-ekonomerna i en rapport som presenteras på torsdagen, enligt ett pressmeddelande.

Ekonomerna fastslår att lönebildningen i detta läge bör ha produktionsförmågans utveckling i näringslivet som riktmärke för reallöneökningar per timme och inte den årliga produktivitetsutvecklingen.

- Krisen i svensk ekonomi är allvarlig och djup, med stora negativa effekter för löntagarna. Den har resulterat i ett efterfrågebortfall i omvärlden och Sverige på varor och tjänster som vi producerar. Vi har dock inte problem med vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Reallöneökningar bidrar till att upprätthålla efterfrågan i svensk ekonomi och det är viktigt att de kommer till stånd även under krisåren, säger LO:s chefekonom Lena Westerlund i en kommentar.

Hon bedömer att det finns utrymme för löneökningar i storleksordningen 2,5-3,5 procent per år under åren som kommer.

- Det är en lönebildning som tar ansvar för svensk samhällsekonomi och som är förenlig med Riksbankens inflationsmål, säger Lena Westerlund.

Stefan Fölster, Svenskt Näringslivs chefsekonom, är mycket kritisk till LO:s utspel och säger till E24 att det rör sig om ett fundamentalt feltänk.

- Detta är fullständigt felaktigt. Det kommer kraftigt att öka arbetslösheten i Sverige. I grunden har LO helt fel i sin analys av denna kris. De skriver att det är en efterfrågekris, de antar slentrianmässigt att hushållen har får låga inkomster, när statistiken visar att det är precis tvärtom, säger han.

Han anser att i år har hushållen en av de största realekonomiska inkomsthöjningarna sedan början av 2000-talet.

- Men vi spenderar inte mer, för att vi är oroliga för arbetslöshet och konkurser. Om vi håller tillbaka löneökningarna så minskar antalet konkurser och arbetslöshetsrisken och därmed dras konsumtionen upp. Samtidigt skulle företagen kunna investera mer, vilket är det andra svarta hålet just nu, säger han.

Stefan Fölster menar att LO:s linje inte är oväntad - de slår in på den väg för att skydda majoriteten av sina anslutna, som har jobb.

- Alla de som förlorar sina jobb väger inte speciellt tungt för LO, säger han.

LO:s analys på 2,5 - 3,5 procents löneökningar per år är vad de flesta prognosmakare har räknat med, säger han, och det leder också till den mycket kraftiga ökning i arbetslöshetens som förutses.

- Får vi istället ett noll-år i löneökningarna så skulle det kunna bli en mindre grym utveckling på arbetsmarkanden framöver, säger Stefan Fölster.

Svenskt Näringsliv efterfrågade för några dagar sedan på debattplats i DN att det måste ske en paus i löneökningarna.

- Krisen fordrar att vi räddar så många företag som möjligt. Vi har nu haft en rekordlång period av reallöneökningar. Det bästa sättet att i lågkonjunkturen säkra jobben, och därmed möjligheterna till en fortsatt god reallöneutveckling, är att göra ett uppehåll med löneökningarna och lönefördelningarna i de centrala avtalen, skrev Svenskt Näringsliv tillsammans med ett antal arbetsgivarorganisationer.