Fortfarande är det i huvudsak kostymklädda och slipsförsedda fyrtiotalister som rekryteras när det är dags för skifte på de tunga posterna i industribolagen.

Det verkar dock inte bekymra den yngre generationen kvinnor som idag – i början av sina yrkeskarriärer – ser förändringar och tror på en annan fördelning i framtiden.

Christina O Rosén, som arbetar som affärsjurist mot bank- och finanssektorn på advokatfirman Vinge i Stockholm, är en av dem som är övertygade om att de strukturer som syns idag kommer att förändras.

–Jag märker skillnad jämfört med när jag började för bara tre år sedan. Det är fler framträdande kvinnor i olika roller, säger hon.

Men det finns också förlegade strukturer som lever kvar, menar Christina O Rosén. Vissa män har till exempel svårt för att kvinnan är lika eller mer framgångsrik.

–Det finns väldigt många osäkra män som inte klarar av det. Sedan finns det väldigt många män som tycker att det är jättehärligt. Tyvärr finns det nog fler osäkra män än det finns säkra.

Christina O Rosén märker inte av att hon skulle behandlas annorlunda än sina manliga kollegor. Tvärtom möts hon ofta av positiva reaktioner från framförallt utländska klienter.

Däremot tror hon att en kvinnans val att satsa på karriären ofta ifrågasätts på ett annat sätt än mäns.

–En del kan inte riktigt förstå varför jag valt bank och finans. Jag tror, konstigt nog, inte att killar möts på samma sätt, och önskar att det vore annorlunda. Att det inte var en fråga om att ”Hur kommer det sig att du som kvinna vill göra karriär?”

Kvinnors alltmer framskjutna roll på arbetsplatsen märks framförallt i de amerikanska storstäderna. 2005 tjänade unga kvinnor mellan 21 och 30 år i New York i genomsnitt 40000 kronor mer än unga män.

Enligt professor Andrew A Beveridge, som forskar i demografi vid Queens college i New York, beror utvecklingen på att kvinnorna har bättre utbildning och att välutbildade tenderar flytta till storstäderna.

–Den enkla anledningen är att kvinnor är mycket mer välutbildade än män nu. Skillnaderna är enorma. 53 procent av kvinnorna, men bara 38 procent av männen i New York, hade en universitetsexamen 2005. Det gör också att kvinnorna har bättre jobb.

Frågan om vi kommer att få se en tillbakagång när dessa kvinnor skaffar barn besvarar han med ”kanske stannar dom i arbete och skaffar sig en barnflicka”.

Startskottet för det som sker i de amerikanska storstäderna, menar Andrew A Beveridge, är Civil Rights Act från 1968 som gjorde det olagligt att diskriminera kvinnor på arbetsplatsen. Därtill finns det en rad andra faktorer – bland annat att vi idag skaffar färre barn och senare – som indikerar en förändring. Andrew A Beveridge tror att styrelserna om 20 år kommer bestå av betydligt fler, ibland i huvudsak, kvinnor.

–Det kommer förmodligen bli så och det andra som kommer att hända är att kvinnorna kommer börja bygga upp framgångsrika företag.

I Sverige är verkligheten fortfarande en annan än i de amerikanska storstäderna. Alltjämt arbetar en betydligt större andel kvinnor än män i den offentliga sektorn medan män dominerar i det privata näringslivet där utvecklings- och lönemöjligheterna generellt är större. Och trots kvinnors gedigna utbildningar ser det ut att dröja innan detta får genomslag i jobbstatistiken.

På juristlinjen, till exempel, är runt 60 procent av studenterna kvinnor, men bland advokatfirmornas delägare ser sammansättningen helt annorlunda ut. På exempelvis just Vinge är 16 procent av delägarna kvinnor – en kvot högre än genomsnittet. Av firmans 42 delägare i Stockholm är 35 män – och 7 kvinnor. Men också det förhållandet håller på att ritas om, tror Christina O Rosén.

–De flesta delägare är från 35 till 65 år, och 40-talisterna som är på väg ut nu är huvudsakligen män. Jag tror att det här är en ändring som är på väg att ske.