De yngre medarbetarna anser att de inte kan påverka sin löneutveckling i den utsträckning de skulle önska. Åtta av tio anställda mellan 25 och 30 år vill ha individuell lönesättning istället för dagens centralstyrda modeller. Färre än en av tio är mycket nöjd med hur dagens lönesättning går till.

Det framgår av en undersökning som gjorts av Novus Opinion på uppdrag av Ledarna och Almega bland 1 500 yrkesverksamma i åldrarna 25 till 30 år och bland 200 företrädare för arbetsmarknadens parter.

- I den lågkonjunktur som råder har svagheterna med den svenska lönemodellen blivit tydliga. Annars hade vi inte fått denna mängd krisavtal som vi nu ser, säger Annika Elias, ordförande för chefsorganisationen Ledarna, i en kommentar.

Jonas Milton, vd på Almega, säger att företagen och dess medarbetare inte känner igen sig i de krav som kommer från centralt håll.

Det finns alltså ett brett stöd för att lönebildningen ska bli mer individuell hos nästa stora generation på arbetsmarknaden, såväl hos medarbetarna som hos fack- och arbetsgivarorganisationer.

I tjänstemannafacken är mer än hälften för en mer individuell lönesättning och inom LO vill tre av tio ha en mer individuell lön. På arbetsgivarsidan är stödet nära nog hundraprocentigt, allt enligt Ledarna och Almega.

Mest missnöjda med dagens lönesättning är de unga som omfattas av centrala avtal eller där lönen bestäms genom lokala förhandlingar mellan facket och arbetsgivarna. Endast en av tio uppger att hon eller han i mycket hög utsträckning kan påverka sin lön genom sin insats och sin personliga kompetens.

Fler än hälften av de intervjuade svarar att de endast i liten utsträckning kan påverka sin lön genom sin insats och kompetens. Unga som omfattas av centralt förhandlade avtal uppger oftare än andra, sju av tio, att de endast i liten utsträckning kan påverka sin lön.

Många upplever också att de löneskillnader som finns på deras arbetsplats är dåligt motiverade, bara tre av tio svarar att löneskillnaderna på arbetsplatsen är tydligt motiverade.

På frågan hur man helst skulle vilja att ens lön bestämdes svarar 33 procent genom individuella samtal. Ytterligare 43 procent svarar genom kombination av individuella samtal och fackliga förhandlingar.

Även bland de som idag omfattas av centrala fackliga avtal är stödet för mer individuell lönesättning stort, 57 procent svarar att de vill se en utveckling på arbetsmarknaden mot mer individuell lönesättning.

Men det är inte bara de anställda som är missnöjda. En majoritet på arbetsgivarsidan uppger att lönebildningen på arbetsmarknaden fungerar dåligt och bland fackombuden uppger var tredje tillfrågad att lönebildningen fungerar dåligt.

Av tjänstemannafackens ombud svarar knappt hälften att det behövs mer av individuell lönesättning. Bland LO:s ombud säger tre av tio att de vill se en utveckling mot mer individuella löner. Sex av tio LO ombud anser dock att den modell som gäller idag är bra. På arbetsgivarsidan är stödet för individuella löner mycket starkt, konstaterar Ledarna och Almega i rapporten.