Hennes förtvivlan, som plötsligt blir tydlig, står i kontrast till Annika Falkengrens vanliga jag – den snabbpratande, sifferspäckade vd:n som har nära till skratt.

Men inte nu. Intervjun har pågått ett tag och frågan handlar om vad som var tuffast under krisåret 2009.

Annika Falkengren talar om beslutet att be aktieägarna om mer kapital i nyemissionen och beskedet hon var tvungen att ge 1500 anställda, att de måste lämna banken.

Men sedan kommer hon in på det som hände för snart ett år sedan – den intensiva debatten om hennes löneförhöjning, från 7 till 9 miljoner kronor om året. Den som kort därefter ställdes in.

–Det gjorde ont. Jag är fortfarande upprörd över att ha blivit girighetens ansikte för det är så långt ifrån det jag står för, säger Annika Falkengren.

Det var inte hon som krävde mer pengar i lönekuvertet då i mars 2009, poängterar Annika Falkengren. Förslaget kom från styrelsen och tanken var att gå från ett lönesystem till ett annat.

Men tajmingen blev fel. Det här har banken sagt tidigare och det säger man igen. Men bilden av Annika Falkengren som en girigbuk har hängt kvar.

–Jag försökte göra allt rätt men det blev ändå fel.

Affären har satt djupa spår hos bankchefen, det är tydligt även om hon flera gånger säger att hon vill tänka framåt. Krisen gör att det hur som helst inte finns tid att gräva ner sig.

Den ekonomiska kollapsen i Baltikum pulvriserade SEB:s vinst förra året. Sammanlagda kreditförluster på över 12 miljarder kronor gjorde att bankens resultat efter skatt föll med nästan 90 procent.

10 miljarder i vinst 2008 blev 1 miljard 2009.

Men kanske är mardrömmen på väg att ta slut. En mardröm som SEB själv har försatt sig i genom vidlyftig utlåning, det är viktigt att påpeka.

Annika Falkengren är oväntat optimistisk när kreditförluster kommer på tal. För bara några månader sedan talade Finansinspektionen om ett scenario där SEB skulle redovisa kreditförluster på över 18 miljarder kronor i år.

–Glöm det, säger Annika Falkengren nu.

Hon berättar att bankens kreditteam har lagt ner tusentals timmar på att gå igenom problemkrediter. Deras slutsats är tydlig:

–Vi räknar med en halvering av kreditförlusterna i Baltikum i år. Av de totalt 12,4 miljarderna vi redovisade för 2009 var 9,5 miljarder från Baltikum. 2010 tror vi att kreditförlusterna där stannar på 5 miljarder.

Annika Falkengren reser till baltiska länderna regelbundet. I Litauen var hon senast i december. Litauen är det land SEB har störst verksamhet i. Banken har lånat ut 64 miljarder kronor till litauiska företag och privatpersoner.

–Många har det oerhört svårt ekonomiskt. Viktigast är att vi finns kvar där som bank men vi lägger också en hel del pengar på välgörenhet, som soppkök och Röda korset.

Men SEB:s vd sticker inte under stol med att det också handlar om tuffa beslut, som att tvinga folk att sälja sin bil, sitt sommarhus och sin extra våning. Allt för att rädda bankens pengar.

–Däremot har vi inte vräkt en enda person från sitt fasta hem. Där går gränsen, det har vi sagt att vi inte tänker göra.

Soppkök i Litauen och bonus till välbetalda bankdirektörer i Stockholm – två märkligt skilda världar som båda ryms inom SEB för tillfället.

795 miljoner kronor betalas ut i bonus till 600 medarbetare i banken. Det är ett stort belopp. Men det är samtidigt en halvering av det banken från början satte av till bonus för 2009.

–Vi tycker att vi hittade en rimlig nivå. Så som vi räknar är resultatet ner 73 procent i år och vi drar ner bonusen 67 procent.

Annika Falkengren påpekar att 95 procent av alla anställda i banken inte får bonus i år, däribland de 63 högsta cheferna.

Bokslutet och resultatet för fjärde kvartalet fick ett surt mottagande på börsen i onsdags. Lägre intäkter än väntat gjorde många investerare besvikna. Annika Falkengren medger att läget kan förbättras.

–Hela vår bank är positionerad för högre räntor nu, det skulle öka våra intäkter. Lite högre räntor och lite bättre konjunktur så kan 2010 bli ett riktigt bra år, säger Annika Falkengren.