– När man hela tiden säger att Sverige ligger i topp vad gäller jämställdhet ger det fel bild. Sverige är inte bäst i världen på det här, säger Nima Sanandaji, som är vd för tankesmedjan Captus och skriver en bok om jämställdhet i näringslivet.

Sverige är ett av de länder i EU som har lägst andel unga kvinnliga företagare, och andelen har minskat. Enligt siffror från Eurostat är endast tre av tio kvinnliga företagare i Sverige under 40 år. Att det saknas trygghetssystem för företagare tror Nima Sanandaji är en viktig orsak till varför så få kvinnor väljer att bli företagare.

– Den ekonomiska politiken som förs missgynnar kvinnor. Företagare kan inte använda sociala försäkringssystem och det byggs inga alternativ för företagare, säger han.

Kvinnor utbildar sig i dag i högre utsträckning än män. Som E24 Kvinna skrev om nyligen är kvinnodominansen på vissa högskoleutbildningar liksom tidigare över 80 procent.

– Individuella val är viktigt, men kvinnor skulle kunna göra bättre ekonomiska val när det gäller utbildning och arbete. Det är en fråga som diskuteras mycket, men den måste belysas mer, säger han.

Långa högskoleutbildningar leder inte automatiskt till högre lön. De högsta lönerna får studenter efter tekniska utbildningar, vissa ekonomutbildningar samt data- och systemvetenskapsutbildningar, visar en jämförelse gjord av Svenskt Näringsliv. Huvudparten av dessa utbildningar domineras av män. Kvinnor väljer i betydligt högre utsträckning utbildningar som lärare och sjuksköterska, och därmed en karriär med låg lön i offentlig sektor.

– Kvinnorna söker sig fortfarande inte till de utbildningar som de får pengar för. Elitutbildningar på KTH och Chalmers domineras fortfarande av män, även om Handelshögskolan nu har balans mellan män och kvinnor.

Grundskolan borde arbeta mer med att lära ut ekonomiskt smarta karriärsval, anser Nima Sanandaji.

Genom att informera mer om hur verkligheten ser ut och vad ett visst yrkesval betyder för framtida lön och pension kanske fler unga kvinnor skulle kunna förmås att välja höglöneyrken, starta egna företag och rikta in sig på de mest lukrativa branscherna, tror han.

– Jag tycker att man borde ha en diskussion om det här i skolorna. Man borde ha lite mer uppmuntrande och realistiska budskap om vilka universitet och utbildningar som leder till bra jobb, säger han.

– Man borde kanske varna för faran med att söka sig till offentlig sektor, eftersom arbete inom offentlig sektor verkar innebära högre risk för utbrändhet, lägre löner, låga möjligheter till karriärutveckling och färre chefsjobb.

Dessutom borde man lyfta fram de branscher och karriärval som ger goda utvecklingsmöjligheter.

– Att bli konsult, eller att driva ett eget företag om du har en ny ide – de som blir framgångsrika gör ofta sådant. Ofta finns de största pengarna inom branscher som kvinnor väljer bort, säger Nima Sanandaji.

Han tycker att kvinnorna borde kunna ha lika bra karriärer som männen. Män misslyckas ofta, men de kommer också i många fall längre - tack vare att de tar risker.

– Kvinnor gör ofta en bra karriär, men inte en jättebra karriär, säger han.

I Sverige är löneskillnaderna mellan kvinnor och män generellt sett högre än i många andra EU-länder, och sämre än genomsnittet i EU.

Fast Nima Sanandaji ser inte lönegapet som lika allvarligt som att kvinnor har svårt att få höga löner i näringslivet.

– Det generella lönegapet mellan kvinnor och män är inte jättehögt i Sverige, men det beror på att lönestrukturen i sig är så platt. Samtidigt ligger vi långt efter framförallt USA när det kommer till kvinnor som gör toppkarriär, exempelvis blir chefer i det privata näringslivet.

I USA:s storstäder finns det liksom i Sverige en högre andel kvinnor än män mellan 20 och 30 år med högskoleutbildning. Men skillnaden på Stockholm och New York är att unga kvinnor i New York tjänar mer än männen.

– Unga kvinnor i amerikanska storstäder som ger sig in i den privata sektorn visar sig vara duktigare än männen. Unga kvinnor i New York har gått om männen i inkomst, säger han.

År 2005 hade till exempel 53 procent av kvinnorna mellan 20 och 30 år en högskoleexamen, jämfört med 38 procent av männen, enligt en artikel i New York Times. I New York var kvinnolönerna 117 procent av männens, i Dallas ännu högre: 120 procent. I hela USA var kvinnornas löner däremot 89 procent av männens.