Ungdomsarbetslösheten är rekordhög och det är många som konkurrerar om de lediga jobben. Ändå är tanken att alla under 25 år ska ägna sig helt åt att söka jobb under de tre första månaderna sedan de skrivit in sig vid Arbetsförmedlingen.

Först därefter skrivs de in i‑jobbgarantin för ungdomar, där de kan få arbetspraktik eller plats i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det innebär att ungdomar som själva hittar en praktikplats kan tvingas tacka nej. Och det är inte ovanligt.

–Alla handläggare som jobbar med ungdomar stöter på det här problemet i stort sett varje vecka, säger Helena Perlerot, ordförande för arbetsförmedlarna i fackförbundet ST.

Jobbgarantin för unga infördes 2007, när konjunkturen stod på sin topp och suget efter arbetskraft var stort. Helena Perlerot tycker också att det generellt är bra att arbetslösa ungdomar först och främst ska ägna sig åt att söka jobb.

–Men nu när det är lågkonjunktur och väldigt många unga är arbetslösa borde man kunna rucka på reglerna. Det skapar frustration när unga som varit aktiva själva och hittat en praktikplats måste vänta. Även handläggarna som måste förklara reglerna blir frustrerade.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin är medveten om problemet.

–När jag är ute i landet och träffar arbetsförmedlare och arbetssökande ungdomar är detta en av de frågor jag oftast får. Och jag kan förstå att det finns synpunkter, säger han.

Inget är hugget i sten, säger Sven Otto Littorin och påminner om att tidsgränsen på tre månader tillkom i ett annat konjunkturläge.

–Det är klart att i de här tiderna skulle man kunna tänka sig att korta gränsen. Men det är en kostnadsfråga som måste vägas mot allt annat vi måste göra.

Sven Otto Littorin vill inte precisera vilken ny tidsgräns som skulle vara rimlig idag.

–När vi först diskuterade det här i opposition hade vi en 50- dagars gräns och det finns ingen prestige i att ändra reglerna nu. Men det handlar om pengarna. Det finns mycket som pockar på uppmärksamhet i budgeten.

Arbetsmarknadsministern är inte beredd att säga när reglerna kan ändras, men tillägger att det är ingenting som regeringen ”jobbar aktivt med nu”.

Fallet med Zoran Kozar, som tvingas tacka nej till en praktikplats, ”visar en del av problemet”, tycker Sven Otto Littorin.

–Men man ska komma ihåg att hälften av alla ungdomar också i‑kristider har jobb inom tre månader, säger han.

Anders Forslund, biträdande generaldirektör vid IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ser ett problem med generella regler.

–Man kan också ha ett annat synsätt där arbetsförmedlarna direkt från början gör individuella bedömningar av vad en arbetssökande behöver. Då behöver man inte vänta onödigt länge med insatser som är nödvändiga.

Arbetsförmedlingen har också genomfört ett försök med sådan så kallad profilering i Gävleborgs län, som gav goda resultat.

Men än så länge är det krav på tre månaders intensivt jobbsökande som gäller. Tidigare var praxis sex månader, eftersom också de tre första månaderna i‑jobbgarantin skulle ägnas åt att‑söka jobb. Efter en kritikstorm i somras förklarade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin att det inte var nödvändigt.

–Det var en missuppfattning eller möjligen en luddigt skriven förordning. Men nu har vi klargjort det med en förordningsförändring. Så ett stort steg har vi tagit ändå, säger han.

Att helt slopa tidsgränsen innan arbetslösa ungdomar kan få exempelvis praktik är enligt Sven Otto Littorin inte aktuellt. Den första tiden i arbetslöshet ska jobbsökandet vara i fokus.

–För de allra flesta ungdomar är det den bästa medicinen, instämmer arbetsmarknadsforskare Anders Forslund. Ungdomar är de som snabbast får jobb och andelen som har problem är betydligt mindre än bland äldre arbetssökande. Däremot finns det en grupp unga, framför allt de med brister i utbildningen, som har mycket stora problem på arbetsmarknaden.