Medan en civilingenjör har en snittlön på drygt 50 000 kronor efter 20 yrkesverksamma år kommer en yrkeslärare inte ens upp i den ingångslön på mellan 26 000 och 27 000 kronor i månaden som Sveriges Ingenjörer rekommenderar sina medlemmar.

- Det är för låga ingångslöner men framför allt en alldeles för dålig löneutveckling, säger Eva-Lis Preisz, Lärarförbundets ordförande om löneläget i branschen.

Som exempel nämner hon att en utbildad förskollärare har sämre löneutveckling än en VVS-montör eller ett expressbud utan högskoleutbildning. Och en yrkeslärare som kan ha tjänat runt 35 000 kronor i månaden i sitt yrke som till exempel svetsare, kan som mest hoppas på att få 25 000 i lön om han sadlar om till yrkeslärare, och det efter ytterligare några års utbildning.

- Läraryrket har en av de lägsta utbildningspremierna på svensk arbetsmarknad, säger Eva-Lis Preisz och fortsätter:

- Det måste vara attraktivt att utbilda sig och för att locka till sig duktiga människor handlar det främst om två saker: studiefinansiering och lön. Här är det upp till kommuner och stat att ta sig i kragen och göra sina hemläxor, det är nödvändigt att man inser allvaret och att det händer något om vi ska ha några yrkeslärare om fem år.

Men inte heller för höglöneyrket civilingenjör är allt frid och fröjd, trots en strålande lönebild och brist på arbetskraft är intresset för ingenjörsutbildningarna svalt.