Det omvända sambandet mellan lågkonjunktur och kosmetikahausse kallas ”The Lipstick Index”.
Det är en ekonomisk indikator som knappast återfinns i mikroekonomiska kursböcker, men betyder att när börsen dyker så rusar läppstiftsförsäljningen.
Lipstick index är således en allmän indikator på den ekonomiska hälsan: när sminket storsäljer går det ofta knaggligt för ekonomin. Lipstick index baseras på teorin att när konsumenter står inför osäkra finansiella tider satsar man på nöjen och smålyx till överkomliga priser; en ny creme eller mascara snarare än en ny kavaj. Begreppet myntades av Leonard Lauder, styrelseordförande i den amerikanska sminkjätten Estée Lauder.
Den goda tillväxten har skapat många lönsamma jättar. I år firar kosmetikjätten L’Oréal hundra år och har nu 25 varumärken i portföljen. Samtidigt gör tillväxten det möjligt för entreprenörer att slå sig in.
I Sverige poppar det upp nya märken, senast är KEB, Swedish Skincare System och detaljister som Familjeapoteket. Efterfrågan på kosmetika med naturliga ingredienser fortsätter att öka liksom internethandeln enligt marknadsanalysföretaget Euromonitor International.
Enligt färsk statistik från Organic Monitor utgör naturkosmetik 1,5 procent av den svenska marknaden, men tillväxten är 20–25 procent årligen.
– Vi ser att tillväxten kommer främst från manlig hudvård, nya kroppsprodukter utöver bodylotion och foundation eftersom konsumenten vill se piggare ut och skydda sig. Samtidigt efterfrågas naturliga och högteknologivarumärken och en högre grad av upplevelse genom service, säger L’Oréals vd för Sverige och Norge, Signe Gammeltoft.
Samtidigt har konsumtionsmönstren ändrats i branschen, vilket gynnar industrins långsiktiga tillväxt.
– För oss är det underbart att kvinnor i allt tidigare ålder börjar med skönhetsprodukter. Samtidigt förlängs den äldre konsumentens användning med längre livstid. Många känner sig i dag yngre i sinnet än sin ålder och det gör även att den äldre konsumenten anpassar sig till de yngre och vill se yngre ut, därför använder de mer solskydd och vårdande cremer, säger Signe Gammeltoft.
Det är inte bara själva skönhetsbranschen som är en kassako. Ett välpolerat yttre kan ge framgång. Tesen ”survival of the prettiest” myntades av Harvardprofessorn i psykologi, Nancy Etcoff. Vi dras till skönhet, och vill se bra ut, det är universella mänskliga egenskaper. Rötterna förmodas ligga i vårt evolutionära förflutna.
Det här stämmer med annan forskning om utseendets betydelse. Skönhet innebär ofta status. Omgivningen tror att snygga människor har andra goda egenskaper, att de är smarta, trevliga och duktiga också. Många studier tyder på att vackra människor i genomsnitt blir bättre bemötta, är mer populära, får bättre jobb och har högre löner. Ett experiment av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm år 2006 visade att bokhandelskunder och flygpassagerare kände sig mer nöjda efter att ha blivit omhändertagna av vackra anställda, jämfört med mindre vackra, trots att alla andra omständigheter var lika. Dessutom trodde kunderna och resenärerna efteråt att den vackra expediten respektive flygvärdinnan hade roligare liv, fler vänner och var mer intelligenta och pålitliga. Vi registrerar och värderar skönheten i varje ansikte vi möter, enligt Nancy Etcoff.
– Vi är mot vår vilja deltagare i en ständig skönhetstävling. Men människan har sitt förnuft, kan analysera och påverka både sitt tänkande och sitt handlande, men trots skönhetens fördelar har ingen kunnat visa att vackra människor egentligen är lyckligare än andra, fast de i snitt är något nöjdare med sitt kärleksliv.
Forskning kring utseendets betydelse tittar framför allt på hur det fungerar i arbetslivet. Den amerikanske nationalekonomen Daniel Hamermesh väckte uppmärksamhet i mitten av 1990-talet när han visade att snygga personer tjänade bättre än mindre vackra i rapporten ”The economics of beauty”.
Exempelvis tjänade kvinnor fyra procent mer och genomsnittet (män och kvinnor) fem procent mer i kategorin ”above average looks” i USA, i Daniel Hamermeshs studie. Bland yngre var skillnaden tio procent. Studien tittade även på ”penalty for below average looks”. Dessa amerikanska kvinnor tjänade fem procent mindre på grund av sitt sämre utseende.
– För egen del har jag forskat om skönhetens betydelse i politiken, om vackra politiker får fler personröster i finska val än andra. Det får de, säger Niclas Berggren, docent i nationalekonomi och vice vd för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut.
I en annan studie visade Daniel Hamermesh att bolag med snygga ledare hade högre intäkter. ”Forskningen visar ett samband mellan fysisk attraktionskraft och vinst men om löneskillnaderna beror på diskriminering eller skillnader i produktivitet är fortfarande en öppen fråga”, står det i Daniel Hamermeshs rapport.
En studie som tittar på sambandet kosmetik och motverkande av ålderskrämpor, genomförd av L’Oréal och universitetssjukhuset Saint Etienne, visar att äldre kvinnor ökade sitt välmående, sin humor och förmåga att gå när de fick använda hudvård och makeup. I mångt och mycket är skönhet något sunt. Mår vi bra och sköter vår hälsa utstrålar vi skönhet och självförtroende, det hänger inte på botoxläppar och långa fransar.
– Trivs man med sig själv får man en positiv utstrålning som gör att vägen till de mål man sätter upp upplevs lättare. Mår man bra, ser man mest möjligheter och få hinder. Varje måndag tänker jag, tänk en hel arbetsvecka, oj vad mycket jag ska få gjort, härligt. Med en positiv inställning presterar man mycket bättre, säger Wenche Engström, vd Färna Spa och Herrgård.
