I dag är 458 000 människor arbetslösa i Sverige men bara 5 895 av dem deltar i en kvalificerad arbetsmarknadsutbildning. Det framgår av siffror från Arbetsförmedlingen (AF) som Dagens Industri (DI) har tagit del av.

Dagens siffror ska jämföras med toppåret 1992, i oktober, då över 100 000 personer deltog i arbetsmarknadsutbildningar.

Under början av 2000-talet minskade utbildningsplatserna till mellan 10 000 och 20 000 för att sedan skäras ned ytterligare efter regeringsskiftet 2006. Istället har regeringen valt andra billigare åtgärder, däribland det så kallade Lyftet.

Det här gör att arbetsmarknadspolitiken får en väldigt passiv karaktär, menar kritikerna.

- Det är väldigt allvarligt. Med en så hög arbetslöshet som vi har i dag borde utbildningsinsatserna öka, annars blir effekten att de arbetslösa får svårare att komma tillbaka i arbete", säger Jonas Olofsson, regeringens expert i yrkesutbildningsfrågor, till DI och tillägger:

– Arbetsmarknadsutbildningen har skurits ned dramatiskt. I dag ligger vi på extremt låga nivåer som vi inte haft sedan 1950-talet.

Regeringens väg får också kritik från det egna finanspolitiska rådet som anser att antalet utbildningsplatser bör ökas till 15 000.

Även Arbetförsmedlingen och LO är kritiska till minskningen av utbildningsplatser.

– Det bästa man kan göra är att utbilda arbetskraften för att rusta för de jobb som kommer, säger LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin, till tidningen.

Även Wanja Lundby-Wedin anser att 15 000 platser är rimligt.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin har valt att inte bemöta kritiken, skriver DI.