Om vi ska få fart på företagandet i Sverige så är det bra att få fart på de kvinnliga entreprenörerna. Det verkar många vara ense om.

Näringsminister Maud Olofsson konstaterade att potentialen var enorm och lovade 100 miljoner kronor i stöd för att locka fler kvinnor att starta företag. Ett resultat av miljonerna är en lista över 880 kvinnliga företagare som har till uppgift att vara ambassadörer som ska ge kostnadsfria föreläsningar och på så vis inspirera fler kvinnor att bli företagare.

Därtill finns en rad organisationer och myndigheter som arbetar för att främja kvinnors företagande, bland andra Nutek, Almi och de olika Länsstyrelserna i landet.

Men Monica Renstig skakar på huvudet åt satsningarna.

– Det går inte att inspirera fram fler kvinnliga företagare. Det finns fler anställda som jobbar för att främja kvinnors företagande än vad det finns kvinnliga entreprenörer som lyckats bli stora, säger hon med skärpa.

– Det är något annat än inspiration som krävs, konstaterar hon.

Monica Renstig har sedan 2002 ägnat sig åt forskning och studier av kvinnors arbetsliv, karriär- utveckling och företagande i sitt egna konsultföretag. Hon har bland annat räknat andelen kvinnor i styrelser och på ledande poster i börsbolagen, ett projekt hon startade i samarbete med organisationen SNS. Nu har hon valt att studera hur det kvinnliga företagandet ser ut i Sverige.

På väggen i hennes arbetsrum hänger en tavla föreställande Madame Clicquot – fransyskan som 1805 vid 27 års ålder ärvde sin avlidne makes vinhus och beslutade sig för att fortsätta driva och utveckla företaget. Hon gav den kända champagnen ”Gula änkan” sitt namn och beskrivs ofta som den första moderna affärskvinnan. Monica Renstig har tavlan för att hon, sedan många år tillbaka, sitter i juryn för det internationella affärskvinnopriset som det franska champagnehuset delar ut.

På den andra sidan väggen sitter en valaffisch för moderaten Anna Corazza Bildt.

– Nu tror du att jag är moderat. Men det är jag inte. Jag är folkpartist, säger Monica Renstig och skrattar.

Anna Corazza Bildt har hon engagerat som föreläsare i något sammanhang och affischen är kvar sedan dess.

Monica Renstig bubblar av entusiasm och engagemang. Hon anser att frågan om kvinnors företagande är viktigt ur två aspekter.

Det ena är jämtställdhetsperspektivet. Kvinnor tjänar bara 83 procent av vad männen gör, men de äger bara 20 procent av förmögenheterna. Och ett sätt att skapa en förmögenhet är att starta och äga ett företag. Därför borde fler kvinnor göra det.

Den andra aspekten är behovet av att få fram nya entreprenörer. Det är viktigt att Sverige får fram fler företagare som kan utveckla nya produkter och tjänster och har en förmåga att växa.

– Vad ska vi annars leva av i framtiden, frågar Monica Renstig.

Kvinnorna är i sammanhanget en outnyttjad resurs. Bara 5 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor är företagare jämfört med 13 procent av männen.

Monica Renstig valde i sin studie att fokusera på företag med en omsättning på över 25 miljoner kronor, eftersom det är tillväxt som behövs. Och hon fann bara 286 kvinnliga företagare med en sådan omsättning.

– Det är alldeles för lite. I till exempel USA är andelen kvinnliga företagare högre, säger hon.

För att komma fram till hur många bolag som faktiskt också hade startats av en kvinnlig företagare och som har vuxit tack vare en egen idé beslutade Monica Renstig att rensa siffran ännu mer. Hon tog bort bensinstationer, livsmedelsbutiker och kvinnor som ärvt sitt företag, eller på annat sätt övertagit ett existerande bolag, varpå det bara var 85 stycken kvar.

– Jag blev förvånad att det inte var fler. Så många satsningar och så många år av jämställdhetsprat har alltså inte burit frukt. Det här är ett misslyckande och ett bevis för att Maud Olofssons kvinnliga ambassadörer är helt fel metod.

Av de 286 kvinnliga företagare som Renstig hittade fanns 35 procent av bolagen inom vård, skola och omsorg, 18 procent inom tillverkning och design och en lika stor andel inom handeln. Resten av bolagen fanns i finansbranschen eller bedrev konsultverksamhet.

– Man startar företag där man har kunskap och eftersom en stor andel av kvinnorna arbetar inom omsorgen är det inte konstigt att flest företag startas där.

Hon förespråkar att vårdsektorn skulle öppnas upp ytterligare för att få fart på det kvinnliga företagandet. Hon konstaterar att kvinnorna behöver pengar, en marknad och minst lika bra trygghetssystem som när man är anställd.

– Det är ju vad den presumtiva företagaren har att välja på, att vara anställd. Att trygghetspaketet, som man får som anställd med föräldraledighet, sjukpenning och vab-dagar, inte ingår när man startar eget kan säkert påverka några att inte ta steget.

Hur lösningen skulle se ut, har hon inget svar på, men hon vill peka på problemet.

– Man måste titta mer på vad det är som hindrar kvinnor från att starta företag som växer sig stora.